- Under veckan rapporterar bland andra Atlas Copco, Handelsbanken och Astra Zeneca.
- På tisdag publiceras preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa.
- Bank of Japan lämnar räntebesked på fredag.
En cocktail av oroande nyheter fick börsen på fall förra veckan, och ett globalt aktieindex sjönk 2,7 procent. Amerikanska storbolagsindex S&P 500 tappade 3 procent, medan tekniktunga Nasdaq-index föll hela 5,5 procent. Svenska och europeiska aktier klarade sig bättre med nedgångar på cirka 1 procent. Den amerikanska 10-årsräntan steg till drygt 4,6 procent. Flera faktorer ligger bakom det sura börshumöret.
Stigande räntor i USA sätter press på högt värderade aktier
En viktig bidragande orsak till börsnedgången är stigande räntor i USA och mer hökaktiga tongångar från den amerikanska centralbanken, Fed. Styrkan i den amerikanska ekonomin fortsätter att slå analytikerna med häpnad, men dessvärre har även inflationen varit högre än förväntat de senaste månaderna. Det har fått marknaden att skjuta fram förväntningarna på den första räntesänkningen till efter sommaren.
Som alltid finns det två sidor av myntet. Oväntat hög inflation och stigande räntor har gett bakslag på börsen, men framför allt är det de högt värderade teknikjättarna i USA som drabbats av kraftiga kursnedgångar. Det beror på att stigande räntor slår hårdare mot högt värderade aktier, men också på vinsthemtagningar efter en mycket stark kursutveckling under årets första månader. Nvidia föll exempelvis 10 procent i fredags, men har trots det stigit över 50 procent sedan årsskiftet.
Något som faktiskt är positivt är att USAs ekonomi fortfarande går som tåget och att ingen lågkonjunktur ser ut att vara på väg. Det avspeglas också på aktiemarknaden, där cykliska bolag har stått emot turbulensen relativt väl. Hade det varit konjunkturoro som tyngt börserna så hade cykliskt gått svagare. Detta talar för att nedgången på marknaden snarare kan ses som en möjlighet att öka exponeringen mot aktier för den som har pengar på sidlinjen.
Geopolitik skapar rubriker – men påverkar oftast bara marknaden kortsiktigt
Ett annat orosmoln är den upptrappade konflikten mellan Iran och Israel. Geopolitiska händelser väcker känslor och skapar stora rubriker, men marknadspåverkan är oftast kortvarig. Skulle konflikten fortsätta eskalera så skulle det givetvis vara negativt och utlösa mer oro på både energimarknaden, börsen och räntemarknaden, men det är inte vårt huvudscenario.
Historiskt har krig ofta lett till turbulens på börsen, men den brukar gå över ganska snabbt. I genomsnitt har marknaden bottnat cirka tre veckor efter att ett krig brutit ut, och därefter har marknaden vänt upp igen. Efter både 3, 6 och 12 månader brukar aktiemarknaden stå högre än när konflikten bröt ut – förutsatt att det inte samtidigt har blivit lågkonjunktur. I dagsläget ser vi ingen lågkonjunktur i korten, och än så länge har inte heller något stort krig brutit ut. Det talar för att den geopolitiska oron på börsen kan blåsa över ganska snart.
Ett globalt sparande ger visst skydd mot geopolitisk turbulens
Efter flera månader med stark utveckling på börserna är det naturligt att uppgången tar en paus. Så länge de ljusare utsikterna för världsekonomin består ser vi inget skäl till att minska risken i portföljen, särskilt inte för långsiktiga investerare. Vi behåller därför en övervikt i aktier.
Att ha en hög andel globalfonder i portföljen ger faktiskt visst skydd mot geopolitiska spänningar. Det beror på att dollarn brukar stärkas när riskerna ökar, vilket även skett den här gången. När dollarn stärks mot kronan så ökar värdet på sparande i globalfonder vilket dämpar svängningarna för svenska investerare. Så såg det även ut under 2022 när kriget mot Ukraina bröt ut. Sedan årsskiftet har ett globalt index stigit 4,4 procent i lokal valuta, och 11,5 procent i svenska kronor.
På agendan
Rapportsäsongen fortsätter och den här veckan får vi en uppsjö av resultat, bland annat från teknikjättar i USA som Microsoft, Alphabet och Meta. De kan bli tonsättande för utvecklingen på hela marknaden. För svensk del får vi bland annat rapporter från stora verkstadsbolag som Sandvik, Atlas Copco och SKF, samt resultat från Handelsbanken, SEB och Swedbank. Läs mer om rapportsäsongen här.
På makroagendan hittar vi bland annat preliminära inköpschefsindex för april, som väntas ha tagit ytterligare ett steg uppåt i både USA och Europa. Vi får dessutom Feds favoritmått för inflationen, den så kallade PCE-inflationen, på fredag. Från Fed-ledamöterna väntas däremot inga fler hökaktiga uttalanden då de befinner sig i en tyst period inför nästa räntebesked den 1 maj.