Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Mjukare centralbanker lyfte börserna

Börserna steg under förra veckan tack vare mjukare tongångar från både Fed och ECB. Nyhetsflödet var intensivt med tunga räntebesked, kvartalsrapporter från amerikanska teknikjättar samt den amerikanska jobbrapporten på fredag eftermiddag. Ett globalt index steg 1,3 procent under veckan, och USA gick något bättre än Europa tack vare att minskad ränteoro gav stöd åt tillväxtbolag. Stockholmsbörsen steg drygt 4 procent under veckan. Sedan botten i höstas summerar uppgången för breda OMXSPI-index till drygt 28 procent. Det har med andra ord varit en urstark återhämtning för svenska aktier, driven av cykliska sektorer samt tillväxtbolag och fastighetsaktier, där de två sistnämnda har gynnats av minskad ränteoro.

Det var framför allt räntebeskeden från Fed och ECB som gav bränsle åt börserna förra veckan. Fed-chefen Jerome Powell sa på presskonferensen efter onsdagens räntebesked att man nu ser att de ”deflationistiska krafterna” har börjat verka, och det tolkades som att toppen på räntehöjningscykeln ligger lägre än vad Feds egen räntebana signalerar. Powell ville heller inte säga att den senaste tidens optimism på marknaden med stigande börser och sjunkande räntor utgjorde något problem, vilket fick marknaden att ta ännu ett glädjeskutt. På torsdagen var det dags för ECB-chefen Christine Lagarde att ge sin bild av läget, och även hon hade en mer nyanserad ton än vid räntebeskedet i december. Lagarde sa att ECB avser att höja räntan 50 punkter till vid nästa räntemöte, men att de därefter kommer att titta på hur makrodata utvecklas innan de fattar nästa beslut. Det fick börserna att fortsätta stiga och räntorna att sjunka i Sverige och Europa. 

Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank

Vi fick flera bekräftelser på styrkan i ekonomin förra veckan. Den amerikanska jobbrapporten som släpptes i fredags visade exempelvis att över en halv miljon nya jobb skapades under januari vilket var dubbelt så många som förväntat, och arbetslösheten sjönk ytterligare till 3,4 procent. Löneökningarna visade dock inga tecken på att accelerera vilket var positivt. Vi fick också amerikanska ISM-index för tjänstesektorn som oväntat tog ett rejält kliv uppåt till 55.2. Inköpschefsindex för industrin är fortfarande under 50 i både USA och Europa vilket signalerar att tillväxten är negativ, men orderingången har vänt uppåt vilket talar för en viss ljusning även där.

Ökad tillväxt brukar vara positivt för börsen, särskilt när den sker från låga nivåer. Så har det uppenbarligen varit även denna gång. Framöver blir det viktigt att inflationen fortsätter att sjunka trots att konjunkturen håller emot, för biter sig inflationen fast så kan centralbankerna behöva skärpa tonläget på nytt, och då ökar riskerna kopplade till konjunkturen igen. Sannolikheten för att vi får en djupare global lågkonjunktur i år har dock minskat den senaste tiden tack vare att Europa klarat energiförsörjningen i vinter, att Kina öppnat upp och att centralbankerna slagit an en mer nyanserad ton. En mildare inbromsning i ekonomin där arbetslösheten inte stiger särskilt mycket framstår helt enkelt som mer sannolik än tidigare, och det ger för närvarande stöd åt aktiemarknaden vars utveckling bygger på förväntningar om framtiden.

Till följd av att Kina öppnar upp och att riskerna på nedsidan minskat höjde vi tillväxtmarknadsaktier till övervikt i mitten av december.

På agendan  

Den här veckan talar flera Fed-ledamöter inklusive Jerome Powell, och vi får se om de slår an en mer hökaktig ton efter förra veckans starka makrodata för att dämpa optimismen på marknaden något.

På torsdag får vi ett räntebesked från vår egen Riksbank. En höjning på 50 punkter väntas när den nya centralbankschefen Erik Thedéen fattar ordförandeklubban för första gången. Vi har nyligen justerat våra prognoser och bedömer att Riksbanken kommer att höja räntan ytterligare en gång i april med 0,25 procent, vilket i så fall innebär att styrräntan toppar på 3,25 procent i vår. Nästa år bedömer vi att Riksbanken kommer att sänka räntan igen med totalt en procentenhet till följd av att inflationen faller tillbaka mot målet och att konjunkturen mattas av.

För europeisk del får vi bland annat detaljhandelssiffror i början av den här veckan som väntas visa på sjunkande detaljhandel i januari. I USA släpps Michiganindex på fredag som mäter konsumentsentimentet i landet.

Lyssna till senaste poddavsnittet med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman här.

Nya räntebesked väntar i dagarna | Svensk ekonomi 1 februari