Förra veckan avslutades under stor turbulens på marknaden när fokus skiftade från risk för överhettning i USA, till risk för en ny bankkris. Framför allt bankaktier föll brant efter kollapsen i amerikanska Silicon Valley Bank (SVB). Ett globalt aktieindex sjönk 4 procent under veckan. Stockholmsbörsen breda index (OMXSPI) tappade 3,5 procent. Även på räntemarknaden var kursrörelserna stora, och både långa och korta räntor sjönk kraftigt i både USA och Europa.
Vad har hänt i Silicon Valley Bank?
Silicon Valley Bank är en amerikansk nischbank med fokus på teknik- och tillväxtbolag. På fredagen stängdes banken ner och togs över av den amerikanska bankövervakningsmyndigheten FDIC. Det är den näst största bankkollapsen i USAs historia efter Lehman Brothers under finanskrisen. Banken har använt en stor del av överlikviditeten i verksamheten de senaste åren när pengarna strömmat in till riskkapitalfonder och startups, till att investera i långa obligationer utan att försäkra sig mot ränterisken. Obligationsportföljen har därför fallit i värde det senaste året då räntorna rusat.
Över 90 procent av kundernas kapital på konton hos SVB omfattades inte av USAs insättningsgaranti på upp till 250 000 dollar. När kunderna började inse vilken risk detta innebar så började de ta ut sina pengar, vilket dränerade likviditeten och gjorde att SVB behövde realisera stora förluster i obligationsportföljen. I samband med det annonserades en nyemission, vilket ledde till nya kapitalutflöden. Inom loppet av ett par dygn var banken insolvent. Mindre banker som SVB omfattas inte av en lika sträng lagstiftning som de större amerikanska bankerna, och risken att något liknande skulle hända i storbankerna bedöms vara låg.
Under helgen har amerikanska myndigheter arbetat hårt för att säkerställa att krisen inte sprider sig till resten av banksystemet. På söndagen meddelades att man garanterar alla kundernas insättningar på konton hos SVB, även de som normalt inte omfattas av insättningsgarantin. Samma sak gäller för kunder hos kryptobanken Signature Bank, som också togs över av lokala myndigheter under söndagen. Däremot kommer man inte att ersätta aktie- och andra fordringsägare som saknar säkerhet för sina lån.
Frågan är nu om det finns fler amerikanska ”små”-banker som har liknande problem som ännu inte upptäckts. Risken finns att kunder hos mindre banker av säkerhetsskäl kommer att flytta sitt kapital till större banker vilket i sin tur kan leda till nya problem. En annan risk är att blankare kan skapa kursnedgångar i aktier som har verksamheter liknande de i SVB och Signature Bank. För att undvika att fler banker måste paniksälja obligationer med förlust har de amerikanska myndigheterna upprättat en stödfond som ska låna ut kapital till finansiella aktörer med liknande likviditetsbehov.
Hur ser det ut för svenska banker?
Även svenska och europeiska bankaktier föll i slutet av förra veckan när investerare började oroa sig för det globala banksystemet och om det kan finnas liknande problem på andra håll. Danske Banks bankanalytiker, Andreas Håkansson, bedömer inte att det är någon fara för svenska banker som har en mycket stabil finansieringssituation. Att svenska banker dras med i det internationella kursraset är snarare en fråga om vinsthemtagningar och hastigt fallande riskaptit.
Vad händer nu?
Oron för bankerna kom att överskugga den amerikanska jobbrapporten som också släpptes i fredags. Siffrorna visades att det återigen skapades fler nya jobb i USA än förväntat, men å andra sidan ökade arbetskraftsdeltagandet vilket gjorde att arbetslösheten steg från 3,4 till 3,6 procent. Lönerna ökade heller inte så mycket som förväntat. I månadstakt steg de bara 0,2 procent, vilket är den lägsta ökningstakten på ett år. I samband med att siffrorna släpptes vände börsen tillfälligt upp, innan den återigen föll till följda av oro för banksystemet.
Volatiliteten lär förbli hög i närtid, men det snabba och kraftfulla agerandet från amerikanska myndigheter talar för att situationen kommer att vara hanterbar. Det bör leda till att marknadsoron gradvis avtar. Aktieägare i SVB, Signature Bank och eventuella andra banker med problem kommer att förlora pengar, men att kundernas pengar är skyddade sänder en mycket viktig signal. Vi behåller en neutral vikt i aktier och obligationer med fokus på kvalitet, det vill säga lönsamhet, stabila kassaflöden och begränsad skuldsättning.
På agendan
Den här veckans tyngsta makrosiffra är den amerikanska inflationssiffran för februari som släpps i morgon tisdag. Headline väntas falla från 6,4 till 6,0 procent, och kärninflationen väntas minska en tiondel till 5,5 procent. Om inflationen överraskar på uppsidan hade det för en vecka sedan talat för en större räntehöjning från Fed nästa onsdag, men mot bakgrund av de ökade riskerna i det finansiella systemet är det ytterst tveksamt att Fed höjer 50 punkter eftersom det riskerar att skapa ännu mer oro i det finansiella systemet. Det är till och med möjligt att man väljer att avstå från att höja räntan över huvud taget i väntan på att oron minskar och klarheten ökar.
På onsdag får vi svenska inflationssiffror som väntas visa att prisökningarna exklusive räntor uppgick till 9,2 procent under februari, en marginellt lägre ökningstakt än under januari.
På torsdag får vi ett nytt räntebesked från ECB. Väntat är en höjning på 0,5 procent, men mycket kan hända de närmaste dagarna och sprider sig oron i banksystemet kan man välja att nöja sig med 0,25 procent den här gången.