Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Stark rapportsäsong överskuggar svag konjunkturdata

Stark rapportsäsong hittills. Börserna steg förra veckan med stöd av starka kvartalsrapporter. Amerikanska storbolagsindex S&P500 steg 0,9 procent och Stockholmsbörsens breda index klättrade 1,2 procent. Europeiska aktier utvecklades svagare och backade 0,5 procent. Svenska och europeiska räntor har sjunkit den senaste veckan, men i USA tog både korta och långa räntor ett kliv uppåt igår (måndag) efter att ISM-index för industrin kommit in starkare än förväntat.

Kvartalsrapporterna har varit en oväntat munter läsning så här långt. Svensk industri går bra och stora verkstadsbolag som Atlas Copco, ABB och Sandvik vittnar om en fortsatt stark efterfrågan och ökad orderingång, vilket bådar gott även inför kommande kvartal. Storbankerna vittnar också om att det höga ränteläget lyfter räntenettot, men kursreaktionerna har varit ganska dämpade då marknaden redan räknat med att så skulle vara fallet. Medan bank och verkstad går bra är det desto tuffare för byggbolagen. JM sa exempelvis att bostadsbyggandet tvärbromsar och att Riksbanken bör vara varsam med räntehöjningarna framöver. Det var knappast det Erik Thedéen och hans kollegor på Riksbanken tog fasta på i samband med förra veckans räntebesked, men tongångarna var faktiskt mjukare än tidigare och man öppnade upp för att höja räntan i mindre steg framöver för att invänta effekterna på ekonomin. Två av medlemmarna i direktionen hade önskat höja räntan med endast 0,25 procent redan den här gången, i stället för 0,5 procent som nu beslutades.

Även i USA levererar bolagen starka kvartalsrapporter. Ungefär hälften av alla amerikanska storbolag har släppt sina resultat och fler än normalt har slagit förväntningarna. I genomsnitt har vinsterna varit 6,9 procent högre än förväntat, vilket är mer än 10-årssnittet på 6,4 procent. För tillfället ligger vinsttillväxten inklusive estimat för de bolag som ännu inte rapporterat på -3,7 procent i årstakt, vilket är väsentligt bättre än befarat. Teknikjättarna Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft bjöd alla på ökad försäljningstillväxt, och tack vare kostnadsbesparande åtgärder som exempelvis personalneddragningar lyfte vinsterna mer än förväntat. Ökat fokus på AI har också väckt intresse bland investerare, och på marknaden spirar förhoppningar om att den nya tekniken kommer att vara drivande för tillväxt och vinster framöver. Värderingarna har därmed klättrat uppåt sedan början av året. Hur det går för amerikanska bolag är mycket viktigt även för svenska sparare, då runt hälften av vårt samlande fondsparande ligger i globalfonder där USA utgör en betydande del. Vi har för närvarande en neutral syn på amerikanska aktier.

Samtidigt som de konjunkturkänsliga bolagen fortsätter att vittna om god efterfrågan så kom förra veckans BNP-siffror för det första kvartalet in svagare än väntat i både Europa och USA. Euroområdets ekonomi växte endast med 0,1 procent i kvartalstakt och i USA ökade BNP med 1,1 procent vilket var väsentligt lägre än förväntade 2 procent. Under helgen släpptes även inköpschefsindex för Kina som visade att tillväxten i industrin – i motsatts till förväntningarna – var negativ under april. Den kraftigaste accelerationen i Kina efter att covid-restriktionerna slopats tycks därmed redan ligga bakom oss. Vi har för närvarande en övervikt i tillväxtsmarknadsaktier.

På agendan

Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank Sverige

Det är en fullspäckad agenda som väntar den här kortveckan. På onsdag släpper den amerikanska centralbanken ett nytt räntebesked. Marknaden prissätter ytterligare en höjning på 0,25 procent, vilket är i linje med våra förväntningar. Detta är sannolikt den sista höjningen i den här åtstramningscykeln, men Jerome Powell lär trots det lämna dörren öppen för att höja räntan igen om inflationen inte fortsätter att sjunka. På fredag släpps den amerikanska jobbrapporten för april och det bästa vore om den visade att arbetsmarknaden är på väg att kylas av en aning. En oväntat stark eller svag siffra vore inte bra eftersom det förstnämnda skulle öka risken för ännu fler räntehöjningar, och det sistnämnda skulle innebära ökad risk för recession. Konsensusestimaten pekar på att arbetslösheten har ökat med en tiondel jämfört med föregående månad, och att löneökningarna uppgår till 4,2 procent i årstakt, oförändrat jämfört med mars. Vi får även statistik över hur många lediga jobb det fanns i USA under mars månad, som förhoppningsvis också pekar på att suget efter arbetskraft minskade från höga nivåer.

På torsdag är det dags för ECB att lämna räntebesked, men innan dess hinner vi få ännu en inflationssiffra för euroområdet under tisdagen. Om kärninflationen skulle falla tillbaka mer än väntat kan ECB välja att höja räntan lite mindre den här gången, men estimaten pekar mot att kärninflationen är lika hög som tidigare och att ECB därmed kommer att höja räntan med 0,5 procent ännu en gång.

Lyssna på senaste avsnittet av Danske Banks podd med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman.