Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Både stark och svag makrodata oroar börsen

Förra veckan gick tillväxtmarknader bättre än utvecklade marknader. Kinesiska aktier steg drygt 6 procent, medan USA backade knappt 1 procent och Europa sjönk 0,5 procent. Stockholmsbörsen var i stort sett oförändrad. Volatiliteten på både aktie- och räntemarknaden är fortfarande förhöjd, men har kommit ner från de högsta topparna i början av maj.

Fredagens amerikanska arbetsmarknadsrapport visade att det skapades 390 000 nya jobb under maj, vilket var fler än väntat. Arbetslösheten var oförändrad på 3,6 procent. Det finns fortfarande betydligt fler lediga jobb än arbetssökande amerikaner, och lönerna fortsätter att öka med drygt 5 procent i årstakt. De relativt starka siffrorna ökade förväntningarna på hur snabbt Fed kommer att strama åt och marknaden har nu nästan helt prisat in tre räntehöjningar på 0,5 procent i juni, juli och september. Räntorna steg efter rapporten och i USA har 10-årsräntan åter klättrat över 3 procent. Även svenska och tyska räntor steg. En stark amerikansk arbetsmarknad är i grund och botten positivt för såväl USA som den globala ekonomin, men till följd av oro för hur snabbt Fed kommer att tvingas strama åt sjönk börserna efter att statistiken släpptes. Vi ser trots allt att en stark arbetsmarknad utgör en god grund för tillväxten i ekonomin och företagen, och behåller en övervikt i amerikanska aktier.

I Europa släpptes detaljhandelsstatistik förra veckan som var oväntat svag. I Tyskland sjönk detaljhandeln med över 5 procent jämfört med föregående månad, och för euroområdet var nedgången i månadstakt 1,3 procent. Det var första gången i år som siffran var negativ. Framför allt minskade försäljningen av mat, dryck och tobak, medan mer pengar istället spenderades på bilbränsle. Hushållens köpkraft urholkas för närvarande av den höga inflationen, och vi ser en risk för att det kommer att fortsätta påverka konsumtionen negativt senare i år. Oljepriset har dessutom fortsatt att stiga och Brentoljan handlas för närvarande kring 120 dollar per fat trots att OPEC+ har lovat att öka produktionen. Det faktum att Kina nu ser ut att öppna upp ekonomin är givetvis positivt för den globala tillväxten, men det kan också leda till att oljepriset stiger ytterligare på grund av ökad efterfrågan.

Vi har för närvarande en neutral vikt i aktier och bedömer att det är rätt strategi även framåt. Börserna har visserligen sjunkit sedan årsskiftet och värderingarna har kommit ner, men samtidigt finns det gott om risker. Penningpolitiken stramas åt globalt, räntorna stiger och inflationen är hög. Risken finns att hushållen kommer att dra ner mer på konsumtionen vilket i så fall leder till att konjunkturen mattas av. Vår förväntansbild är att USA går in i en mild recession nästa år, och att Europa sedan följer efter. Börsen blickar 6-12 månader framåt, och det speglas därmed i den svaga utvecklingen på aktiemarknaderna i år. Här och nu är dock tillväxten i ekonomin fortfarande god, och vi har en sommar framför oss där ökad konsumtion av resor och nöjen efter pandemin ger stöd åt tillväxten. Vi anser att det är klokt att behålla en balanserad risk i portföljen med fokus på kvalitetsbolag. Kom ihåg att fokusera på den långsiktiga strategin – särskilt om det blir turbulent på marknaden.

På agendan

På torsdag är det dags för ett nytt räntebesked från ECB, men styrräntan lär förbli oförändrad trots att inflationen nådde 8,1 procent i maj. Vi väntar oss dock att ECB kommer att meddela att stödköpen upphör per den 1 juli vilket öppnar upp för en första räntehöjning vid mötet senare samma månad. Vår bedömning är att räntan sedan höjs med 0,25 procent vid varje möte fram till och med mars 2023, vilket i så fall innebär att styrräntan når 1 procent nästa vår. Tillväxten i Europa är inte lika stabil som i USA, och det finns stora olikheter mellan de europeiska länderna. Det innebär att räntehöjningarna ökar risken för en lågkonjunktur längre fram – alternativt att ECB tvingas pausa höjningarna tidigare än förväntat. Samtidigt som färre räntehöjningar kan vara positivt för ekonomin och de finansiella marknaderna på kort sikt, så innebär det också att möjligheten att öka stimulanserna vid nästa recession minskar. Det är negativt.

Den andra tunga datapunkten den här veckan är inflationssiffran för maj i USA som släpps på fredag. Kärninflationen väntas sjunka ytterligare till 5,9 procent i årstakt, medan headline-inflationen vänts förbli oförändrad på 8,3 procent. Avtagande tillväxt och ett minskat gap mellan antal lediga jobb och arbetssökande i USA väntas leda till att inflationen gradvis sjunker senare i år, men i och med att lönerna ökar finns förstås en risk att prisökningarna inte faller tillbaka så lätt. Det blir i sin tur avgörande för hur snabbt Fed kommer att strama åt.