Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Fullspäckad agenda med potential att skapa dramatik

Julen närmar sig med stormsteg men ännu är det inte läge att luta sig tillbaka. På veckans agenda finns ett antal tunga makrosiffror och centralbanksbesked som har potential att skapa dramatik på marknaden. Börserna sjönk förra veckan och volatiliteten på både aktie- och räntemarknaden ökade. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsens breda index backat 22 procent. Ett globalt aktieindex har sjunkit 14 procent i lokal valuta, men i svenska kronor summerar nedgången bara till -4,2 procent tack vare kronans försvagning mot dollarn. En global riskspridning har med andra ord lönat sig.

Maria Landeborn, Danske Bank

Amerikansk inflation väntas sjunka

Veckans tyngsta makrosiffra är den amerikanska inflationssiffran för november som kommer på tisdag. Enligt estimaten väntas inflationen fortsätta att sjunka från 7,7 procent i oktober till 7,3 procent i november. Även kärninflationen väntas sjunka ett par tiondelar till 6,1 procent. Kommer siffrorna in i linje med marknadens förväntan är det ytterligare ett steg i rätt riktning och det lär tas emot positivt. En oväntad överraskning på uppsidan skulle däremot vara mindre välkommen inför den amerikanska centralbankens räntebesked som tillkännages redan dagen efter.

Vid de fyra föregående räntebeskeden har Fed höjt räntan i steg om 0,75 procent, men på onsdag väntas man slå av på takten och nöja sig med en höjning på 0,5 procent. Det prissätts redan av marknaden och lär knappast skapa någon dramatik. Däremot blir Feds så kallade dot plot, eller räntebana, desto mer intressant. Fed-chefen Jerome Powell har redan flaggat för att räntan visserligen kommer att höjas i mindre steg framöver, men också att man bedömer att styrräntan kommer att behöva toppa på en högre nivå än vad som kommunicerades i samband med räntebeskedet i början av november. Vi väntar oss att räntan höjs till 5-5,25 procent i början av nästa år, och sedan ligger kvar där under stora delar av – eller under hela – 2023.

Mot bakgrund av den fortsatta styrkan i USAs ekonomi och arbetsmarknad tror vi att Fed kommer att komplettera räntehöjningen med hökaktiga uttryck kring prognoserna för penningpolitiken under nästa år. Lönerna i USA ökar med runt 5 procent i årstakt och inflationsförväntningarna har stigit den senaste tiden. Dessutom har räntorna fallit tillbaka och börsen hämtat in stora delar av årets nedgång. Detta ses knappast som någonting positivt – tvärtom. Håller optimismen på marknaden i sig finns en risk för nya inflationsimpulser, och det vill man undvika.

Årets sista räntebesked för ECB

På torsdag är det dags för den europeiska centralbanken att lämna årets sista räntebesked. Även ECB väntas höja räntan med 0,5 procent, och dessutom väntar vi oss att man ger besked kring hur återinvesteringarna i obligationsportföljen ska fasas ut framöver. ECB lär även flagga för fortsatta räntehöjningar framöver och vi väntar oss att styrräntan höjs till åtminstone 2,75 procent i början av nästa år.

Vår bedömning är att penningpolitik, inflation och energikostnader kommer att utgöra en motvind för konsumtionen framöver vilket bör leda till att konjunkturen mattas av. Vi tror att vinstförväntningarna ligger alltför högt och väntar oss att de justeras ner framöver vilket kan sätta press på börsen. Riskerna bedöms för närvarande vara större på ner- än uppsidan, och vi behåller därför en undervikt i aktier inför 2023. Vi gör dock vissa justeringar av allokeringen inom aktieregioner genom att sänka amerikanska aktier från övervikt till neutral, och istället lyfta tillväxtmarknadsaktier till en övervikt. Tillväxten på utvecklade marknader väntas sjunka, medan Kina och tillväxtmarknader istället kan se en starkare konjunktur nästa år tack vare att Kina till slut valt att börja lätta på nolltoleransen mot covid-19. Kina har dessutom möjlighet att stimulera ekonomin, till skillnad från USA och Europa där den höga inflationen för närvarande gör det svårt att lätta på penning- och finanspolitik.

På agendan

De viktigaste punkterna på veckans agenda har vi redan avhandlat ovan, men några saker till tål att nämnas. På fredag får vi preliminära inköpschefsindex för industrin i USA och Europa som fortsatt väntas ligga en bit under 50-strecket och därmed indikera att tillväxten är negativ. Vi får även ZEW-index i Tyskland på tisdag, som mäter sentimentet i det tyska näringslivet. På torsdag släpps siffror över detaljhandeln i USA. Förutom ECB och Fed lämnar även ett antal andra centralbanker räntebesked, däribland Bank of England som väntas höja räntan med 0,5 procent trots de mycket bleka utsikterna för ekonomin.

Vi får även svenska inflationssiffror för november på onsdag den här veckan. Inflationen inklusive räntor och energikostnader väntas enligt estimaten uppgå till 11,4 procent i årstakt. Rensat för stigande räntor väntas inflationen vara 9,5 procent. 

Läs förra veckans veckobrev här.