Börsuppgång under förra veckan. Globala aktier steg drygt 1 procent under veckan som gick med amerikanska aktier i täten, trots fortsatt oro och stora kursrörelser i bankaktier. I USA gick Nasdaq-index särskilt starkt tack vare att räntorna fortsatte sjunka vilket gav kurslyft för tillväxtbolag. Stockholmsbörsen backade 0,4 procent.
Bankerna stod åter i fokus förra veckan, och sedan årsskiftet har den globala finanssektorn fallit närmare 6 procent i lokal valuta. I början av veckan var det Credit Suisse som var i centrum för uppmärksamheten. Anledningen var, förutom att Credit Suisse togs över av konkurrenten UBS under helgen, att ägare av så kallade AT1-obligationer gick lottlösa ur affären samtidigt som aktieägarna fick en viss ersättning. Det skapade frågetecken kring prioritetsordningen för aktie- respektive obligationsägare om en bank skulle gå omkull, vilket utlöste stor oro på marknaden. I EU är det dock alltid aktieägarna som är sist i prioritetsordningen, vilket flera europeiska myndigheter snabbt gick ut och klargjorde. På fredagen var det sedan Deutsche Bank som stod i centrum för turbulensen. Banken har betraktats som en av de svagare i Europa sedan finanskrisen, men de senaste åren har omstruktureringar lett till ökad lönsamhet. Deutsche Bank skiljer också sig från Credit Suisse så till vida att en betydligt större del av inlåningen på konton täcks av den statliga insättningsgarantin. Det minskar väsentligt risken för stora kapitalutflöden.
Förra veckan släpptes preliminära inköpschefsindex för mars. Tjänstesektorn överraskade åter på uppsidan i både USA och Europa, och efterfrågan på arbetskraft var fortsatt hög på båda sidorna om Atlanten. I USA tog även industri-PMI ett rejält skutt uppåt till den högsta nivån på fem månader. Leveranstiderna fortsatte att förkortas samtidigt som prisökningarna på insatsvaror minskade något. För europeisk del sjönk tillväxten i industrin mer än förväntat, och den har nu varit negativ ända sedan i juli förra året. Vi har för närvarande en undervikt i europeiska aktier då vi förväntar oss att tillväxten förblir mycket låg, samtidigt som ECB väntas strama åt penningpolitiken ytterligare till följd av den höga inflationen.
Vi fick också ett nytt räntebesked från Fed förra veckan och som väntat höjde centralbanken styrräntan 0,25 procent. Budskapet från Fed var att inflationsbekämpning fortsatt står överst på agendan, och det innebär att styrräntan behöver höjas ytterligare. Samtidigt mjukade man upp formuleringarna kring inflation och räntor, och lämnade på så sätt utrymme för att vid behov anpassa penningpolitiken framöver. Prissättningen på räntemarknaden visar dock att tilltron till Feds prognos är låg. Inga fler räntehöjningar prisas för närvarande in – marknaden tror istället på en räntesänkning redan i juni, och att styrräntan kommer att ha sänkts med en hel procentenhet innan året är slut. Vi ställer oss tveksamma till detta och tror att räntorna kommer att förbli högre än marknaden räknar med. Det bör dock betonas att osäkerheten för närvarande är extremt hög när det gäller penningpolitiken då ökade risker i banksystemet automatiskt leder till minskad kreditgivning, vilket i sin tur bidrar till att dämpa tillväxt och inflation. Därmed får Fed lite hjälp på traven – det gäller bara att kombinationen av höga räntor och minskad kreditgivning inte blir så kraftfull att ekonomin faller in i en recession.
Vi behåller en neutral vikt i aktier respektive obligationer. Riskerna i systemet har ökat, men det snabba och kraftfulla agerandet från myndigheterna talar för att spridningseffekterna bör bli begränsade. Om inga nya problem uppdagas väntar vi oss att tillväxt och inflation åter kommer att stå i fokus för marknadsutvecklingen framöver, och tillväxten är i grund och botten fortfarande god. I mitten av april startar rapportsäsongen, vilket blir en viktig temperaturmätare för hur det går för bolagen.
På agendan
Den här veckan får vi flera siffror från den amerikanska bostadsmarknaden, och på fredag släpps PCE-inflation, det mått Fed föredrar att använda sig av.
I Europa släpps tyska Ifo-index som mäter sentimentet i näringslivet i början av veckan. Vi får också preliminära inflationssiffror för euroområdet i mars som väntas visa att den totala inflationen inklusive energipriser föll tillbaka under månaden. Kärninflationen väntas dock ha ökat ytterligare en tiondel till 5,7 procent vilket lär vara vad ECB tar fasta på.
I övrigt håller ett antal centralbankschefer tal, vilket blir intressant givet avvägningen mellan högre räntor och ökade risker. Uttalanden från andra myndigheter kan också påverka marknaden, som exempelvis den amerikanska finansministern Janet Yellens uttalanden om bankgarantier gjorde förra veckan.
Titta på senaste avsnittet av Börsveckan här.
Lyssna till senaste poddavsnittet med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman här.