Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Hur länge kan dåliga nyheter förbli goda nyheter?

04 sep 2023

Under stora delar av augusti sjönk börserna, men den sista veckan tog uppgången ny fart igen. Ett globalt index steg 2,7 procent förra veckan, återigen med amerikanska aktier i topp med en uppgång på tre procent. Ett europeiskt storbolagsindex steg 1,5 procent och Stockholmsbörsens breda index klättrade drygt 2 procent.

Förra veckan avslutades med två tunga makrosiffror. Först och främst fick vi den amerikanska jobbrapporten för augusti som visade att fler nya jobb än förväntat skapades under månaden. Samtidigt reviderades dock siffrorna för både juni och juli ner med totalt 110 000 jobb. Arbetslösheten i USA steg till 3,8 procent från 3,5 procent månaden innan tack vare att fler människor sökte sig tillbaka till arbetsmarknaden. Lönerna steg endast med 0,2 procent i månadstakt, vilket omräknat till årstakt är i linje inflationsmålet. Från den amerikanska centralbankens perspektiv bör siffrorna vara tillfredsställande läsning då de talar för en mjuklandning. På eftermiddagen publicerades ISM-index för den amerikanska industrin, och det kom in lite bättre än förväntat även om index fortfarande ligger en bit under det viktiga 50-strecket som markerar skillnaden mellan tillväxt och kontraktion. Delindex för nya order sjönk dock ytterligare.

Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank Sverige

Svag makrostatistik har varit goda nyheter för börsen den senaste tiden. Bleka siffror talar för att tillväxten i ekonomin är på väg att bromsa in och att centralbankerna kommer att gå segrande ur kampen mot inflationen. Förra veckan fick vi exempelvis en nedreviderad BNP-siffra för Q2 i USA samt siffror över konsumentsentiment som visade på en svagare framtidstro bland amerikanska hushåll. Jobbstatistiken visade att antalet lediga jobb är färre än förväntat, och fredagens jobbrapport visade på en ökad arbetslöshet. Detta togs emot positivt med stigande börser och sjunkande räntor till följd. Marknaden prisar nu in 90 procents sannolikhet att Fed inte kommer att höja räntan i september, och i december nästa år väntas räntan ha sänkts med minst en hel procentenhet. Frågan man kan ställa sig är varför räntan skulle sänkas så mycket om ekonomin fortfarande går bra.

Här och nu kan dåliga nyheter mycket väl förbli goda nyheter ett tag till, där en fortsatt avkylning av den amerikanska ekonomin tolkas som positivt och bidrar till att lyfta aktiemarknaden. Det är dock en fin balansgång, och den kan bara pågå så länge makrostatistiken inte kommer in alltför svagt. Antingen behöver siffrorna stabiliseras så småningom, eller så kommer vi att passera en brytpunkt där statistiken blir så svag att det talar för att vi är på väg in i en recession. Där är vi dock inte ännu. För tillfället ser den amerikanska ekonomin solid ut vilket är positivt även för omvärlden, och vi behåller därför en neutral vikt i globala aktier. Samtidigt ser vi att obligationer också är attraktiva tack vare dagens höga räntenivåer vilket motiverar en neutral vikt även i räntebärande.

På agendan

Veckans agenda är tunnare än den förgående, men några intressanta siffror finns förstås att ta del av. Exempelvis får vi ISM-index för tjänstesektorn i USA på onsdag som blir intressant efter den oväntat svaga preliminära PMI-siffran. Först veckan efter, den 13 september, släpps inflationsdata för augusti vilket blir den sista tunga datapunkten inför Feds nästa räntebesked som kommer den 20 september. Vi väntar oss i likhet med marknaden att styrräntan förblir oförändrad, men att dörren lämnas öppen för att vid behov agera i november i stället.

I Europa får vi detaljhandelssiffror på onsdag, samt industriproduktion i Tyskland på torsdag.

För svensk del släpps en rad makrostatistik under veckan, däribland tjänste-PMI imorgon tisdag samt industriproduktion och hushållskonsumtion på fredag.

Vad händer på börsen i höst? Se senaste avsnittet med Maria Landeborn.

Därför ska du investera i Japan – lyssna till senaste poddavsnittet Nextconomy.