Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Lägre inflation gav nya börslyft 

Börserna fortsatte att stiga förra veckan när den amerikanska inflationssiffran för juli kom in lägre än förväntat. Sedan årsskiftet har världsindex backat 8,8 procent i lokal valuta, men i svenska kronor är utvecklingen nu svagt positiv till följd av att dollarn stärkts mot kronan. Under sommaren har aktiemarknaderna framför allt fått stöd av sjunkande räntor, och tecken på att inflationen nu har toppat åtminstone i USA ger stöd åt räntenedgången. I juli ökade den amerikanska inflationen med 8,5 procent i årstakt, medan kärninflationen exklusive mat- och energipriser steg 5,9 procent. Båda siffrorna var lägre än väntat, och även månadstakten minskade oväntat mycket. De överraskande låga siffrorna fick börserna att lyfta kraftigt med tillväxtbolag och cykliskt i täten, och volatiliteten fortsatte att sjunka. Sedan årsskiftet har amerikanska aktier backat cirka 10 procent.

Kinesiska aktier fortsätter att släpa efter i den allmänna börsuppgången till följd av covid-relaterade nedstängningar och ökade problem på fastighetsmarknaden, och sedan årsskiftet har börserna backat 17 procent. I morse visade statistik över bland annat detaljhandel och industriproduktion att den kinesiska ekonomin fortsätter att bromsa in snabbare än förväntat, och centralbanken sänkte därför oväntat räntan i ett försök att stimulera ekonomin. Inbromsningen i Kina påverkar även den globala ekonomin då landet är en stor konsument av bland annat iPhones och lyxvaror. Vi har för närvarande en neutral syn på både tillväxtmarknadsaktier och –obligationer.

Även om inflationen inklusive mat- och råvarupriser toppat i USA så talar den starka arbetsmarknaden och fortsatt stigande löner för att Fed kommer att strama åt kraftfullt åtminstone året ut. Flera Fed-ledamöter var också ute förra veckan och pratade om att inflationen fortfarande är för hög och varnade för att det är för tidigt att vänta sig en mjukare penningpolitik. Risken för att åtstramningen kommer att leda till en recession består därmed. Trots den senaste tidens börsrally så ser vi en betydande risk för att fokus snart åter kommer att riktas mot den pågående inbromsningen i ekonomin, och vi behåller därmed en neutral vikt i aktier med fokus på defensiva sektorer och kvalitetsbolag. Vi har samtidigt en övervikt i amerikanska aktier då USAs ekonomi ser relativt robust ut jämfört med både Europa och tillväxtmarknader, och börserna dessutom är mindre cykliska och har en högre andel kvalitetsbolag.

I Europa väntas inflationen förbli hög året ut till följd av de stigande gaspriserna, även om Tyskland faktiskt har lyckats fylla på gasreserverna snabbare än väntat. För svensk del visade förra veckans inflationssiffra att lägre energipriser gjorde att inflationen i årstakt sjönk, men kärninflationen fortsatte att stiga och ligger klart över Riksbankens prognos. Vi har därför justerat våra förväntningar på Riksbanken och väntar oss nu två höjningar på 75 punkter i september respektive november. Styrräntan väntas därmed nå 2,25 procent innan årsskiftet, för att sedan ligga kvar där under hela 2023. Ytterligare en höjning i början av nästa år går dock inte att utesluta om inflationen fortfarande är för hög. Hög inflation och stigande räntor väntas leda till en lågkonjunktur i svensk ekonomi under nästa år, enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer.

På agendan

Den här veckan får vi bland annat siffror från den amerikanska husmarknaden som kan ge en inblick i hur den påverkas av stigande räntor. På torsdag släpps statistik över nyanmälda arbetslösa. Vi får även amerikansk industriproduktion samt protokollet från Feds senaste räntemöte på onsdag.

I Europa släpps tyska Zew-index som mäter klimatet i näringslivet på tisdag, samt definitiva inflationssiffror för juli på torsdag.