Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Mellan hopp och förtvivlan

Under december har humöret på marknaden pendlat mellan hopp och förtvivlan, och kursrörelserna på börsen har varit stora. En kombination av hög smittspridning, inflation och stramare penningpolitik ligger bakom oron.

Omikronvarianten har på några veckor förändrat förutsättningarna för företag och konsumenter den här vintern. Från att ekonomin i stort sett varit öppen, har land efter land skärpt restriktionerna för att undvika att belastningen på sjukvården blir alltför hög. Smittspridningen har på kort tid ökat mycket kraftigt och även om vaccinen ger ett visst skydd och symptomen tycks vara mildare, så innebär det höga antalet smittade ändå att fler kommer att behöva vård. Ett möjligt positiv utfall är att många visserligen blir sjuka, men att få blir allvarligt sjuka. Då kan vi uppnå flockimmunitet betydligt snabbare än förväntat vilket vore positivt.

Trots den ökade osäkerheten tog flera centralbanker under förra veckan ett oväntat stort kliv i riktning mot att strama åt penningpolitiken. I England höjde centralbanken styrräntan, och ECB meddelande i torsdags att stödköpen ska reduceras. I USA beslutade Fed att stödköpen ska trappas ner dubbelt så snabbt som tidigare, vilket betyder att köpen är helt avslutade redan i mars. Räntebanan signalerade tre höjningar under 2022, vilket var i linje med förväntningarna på marknaden. Under 2024 väntas styrräntan nå 2,1 procent, vilket är marginellt högre än vad som kommunicerades vid septembermötet. Det handlar alltså inte om särskilt så många fler räntehöjningar, de väntas bara ske tidigare.

Bakgrunden till den stramare penningpolitiken är främst den höga inflationen, som inte längre bedöms vara ”tillfällig”. Men även utvecklingen på arbetsmarknaden bidrar – redan under 2022 väntas nämligen målet med full sysselsättning i USA vara uppnått. Direkt efter räntebeskedet sjönk räntorna medan börserna tog ett rejält glädjeskutt. Uppenbarligen bedömde marknaden att Fed ska lyckas med uppgiften att få ner inflationen utan att skada ekonomin. Dagen efter surnade dock sentimentet lika snabbt igen. Särskilt stora var kursrörelserna i tillväxtbolagen på börsen eftersom rörelser på räntemarknaden framför allt påverkar bolag med höga värderingar. Tillväxtbolag väger tyngre i ett globalt index än vad värdebolag gör, vilket bidrar till den höga volatiliteten för tillfället.

Vi väntar oss att börsutvecklingen kommer att fortsätta vara volatil med större kursrörelser än vanligt både uppåt och nedåt tills vi vet mer om smittspridning, restriktioner och vilka åtgärder som kan komma att sättas in för att stötta ekonomin i vinter. Snabba rörelser på räntemarknaden kan också spilla över på börsen.

Allokering inför årsskiftet

Vi har för närvarande en neutral vikt i aktier i våra strategier eftersom vi ser en förhållandevis liten uppsida på aktiemarknaden den närmaste tiden, samtidigt som riskerna har ökat. Ett bra tips inför årsskiftet är att rebalansera portföljen, det vill säga att återställa balansen mellan aktie- och räntesparande. I ett fondsparande kan även vissa aktiemarknader gått bättre än andra (till exempel har Stockholmsbörsen slagit de flesta internationella marknader) och då kan det vara läge att sälja av en del Sverigefonder och öka lite i Europa, USA och/eller tillväxtmarknader. På räntesidan ser vi fortsatt värde i investment grade-fonder, och genom att byta ut en del obligationsfonder mot IG blir den förväntade avkastningen lite högre till en begränsad risk.

På agendan

I fokus den kommande veckan är förstås nyheter kring omikronvarianten. Vi får PCE-inflation i USA, vilket är intressant efter som det är det inflationsmått som Fed föredrar att fokusera på. Dessutom släpps Michiganindex. I Europa får vi siffror över konsumentsentimentet, vilket riskerar att vända nedåt till följd av smittspridning och restriktioner.

Veckobrevet tar nu paus i två veckor och är åter den 10 januari. God jul och gott nytt år!