Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Oro för rysk invasion tynger börshumöret

Stigande inflation och förväntningar om allt fler räntehöjningar i USA fick börsen att vända ner i slutet av förra veckan. Uttalanden om att Ryssland snart kan komma att invadera Ukraina inom kort har ökat marknadsoron ytterligare.

Veckan som gick inleddes med stigande börskurser, men de två sista handelsdagarna vände marknaden åter ner på grund av oro för inflation och räntehöjningar, samt en möjlig rysk invasion av Ukraina. För veckan som helhet stängde Sverige, Europa och tillväxtmarknader upp drygt en procent, medan den amerikanska börsen föll med närmare två procent. Fallet var återigen störst i högt värderade tillväxtbolag. I topp sedan årsskiftet hittar vi energisektorn tack vare allt högre oljepriser, samt finanssektorn som gynnas av stigande räntor. Vi har för närvarande en övervikt i finans.

Börsnedgången i slutet av förra veckan utlöstes av torsdagens amerikanska inflationssiffror som visade att prisökningarna varit större än väntat under den gångna månaden. Inflationen nådde 7,5 procent i januari medan kärninflationen steg till 6 procent vilket var betydligt högre än väntade 5,5 procent. Vi förväntar oss att kärninflationen i USA toppar kring 6,5 procent i mars för att därefter bli lägre igen.

Räntorna steg i kölvattnet av inflationssiffrorna och i USA klättrade 10-årsräntan över 2 procent. Vi har uppdaterat våra prognoser för Fed, och väntar oss nu en räntehöjning på 0,5 procentenheter i mars följt av höjningar på 0,25 procent vid vart och ett av de kommande sex mötena. Det innebär att vi väntar oss att styrräntan höjs med totalt 2 procentenheter under 2022 och når 2-2,25 procent i slutet av året. Balansräkningen väntas dessutom börja krympas redan innan halvårsskiftet.

Inflation och räntor är inte det enda som lär oroa marknaden den kommande veckan. Bakom fredagens börsnedgång låg också uttalanden från USA om att Ryssland kommer att invadera Ukraina inom en snar framtid. Detta är en risk som marknaden hade lagt åt sidan den senaste tiden men som nu är högaktuell igen. Risken om konflikten eskalerar är att ekonomiska sanktioner från väst leder till att Ryssland stryper tillgången på olja och metaller. Fortsatt stigande energipriser i kombination med högre räntor slår direkt mot hushållens köpkraft, och industrin kan drabbas av brist på insatsvaror vilket skulle öka problematiken med flaskhalsar. Det är helt enkelt den här kombinationen av flera negativa faktorer som börsen reagerar på för tillfället.

Allokering – neutral vikt i aktier

När det gäller allokeringen rekommenderar vi fortsatt en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer. Samtidigt som vi ser en viss uppsida på aktiemarknaden det kommande året, så ser vi en överhängande risk för stora kursrörelser i närtid. Det är dock viktigt att betona att vi inte förväntar oss en ny lågkonjunktur, och därmed inte heller någon lång och brant börsnedgång. Med tanke på de stora svängningarna på marknaden anser vi dock att det är klokt att ha en lagom hög aktievikt i portföljen, som gör att man sover gott även under en dålig börsvecka. Långsiktigt sparande bör man aldrig förändra baserat på vad som händer på kort sikt, och månadssparande ska heller inte avbrytas oavsett hur utsikterna för börsen ser ut i närtid. Hela poängen med ett regelbundet sparande är att det jämnar ut svängningar, och att en eventuell nedgång innebär en möjlighet att få fler fondandelar för pengarna.

När det gäller räntorna förväntar vi oss att de kommer att fortsätta stiga globalt de kommande 6-12 månaderna, vilket är detsamma som sjunkande obligationspriser. Avkastningen på räntefonder väntas därmed bli låg, men de fyller fortfarande en viktig stabiliserande funktion i portföljen när det blir oroligt på marknaden.

På agendan

Den kommande veckan ligger fokus på den geopolitiska utvecklingen i Ryssland-Ukraina som återigen blivit högaktuell, men som är svår att kvantifiera.

Vi ser också fram emot uttalanden från flera centralbankschefer i både USA och Europa, samt givetvis protokollet från Feds senaste penningpolitiska möte som släpps på onsdag kväll. Det förra protokollet som släpptes i mitten av januari fick börsen på fall på grund av att kommittén visade sig vara mycket mer orolig för inflationen än vad som framgått vid presskonferensen i samband med räntebeskedet.

I övrigt är makroagendan ganska tunn. Vi får Zew-index i Tyskland på tisdag, samt inflationssiffror från Kina, Storbritannien och Kanada under veckan. I USA släpps detaljhandelsstatistik på onsdag, och då får vi se om den har påverkats negativt av spridningen av omikron.