Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Lägre inflation – men ännu backar inte centralbankerna

Räntebesked från Fed och ECB

Förra veckan inleddes med stigande börser tack vare den amerikanska inflationssiffran för november som återigen kom in lägre än förväntat. Därefter lämnade bland annat Fed och ECB årets sista räntebesked, och hökaktiga tongångar fick börserna att vända ner igen. Ett globalt index sjönk 2 procent i lokal valuta veckan som gick. Svenska och europeiska aktier föll drygt tre procent på ökad konjunkturoro, medan de tillväxttunga USA-börserna klarade sig bättre då räntorna förblev mer eller mindre oförändrade.

Maria Landeborn, Danske Bank

Efter de kraftiga räntehöjningarna under 2022 har många centralbanker nu kommit en bra bit på vägen mot att strama åt penningpolitiken. Man har därför övergått till att höja räntorna i mindre steg än tidigare. Amerikanska Fed höjde exempelvis räntan med 0,75 procent fyra gånger i rad, men vid räntebeskedet i onsdags nöjde man sig som förväntat med en höjning på 0,5 procent. Vid presskonferensen efteråt betonade dock Fed-chefen Jerome Powell att även om räntan nu höjs i en långsammare takt, så väntas styrräntan toppa på en högre nivå än tidigare kommunicerat. Enligt räntebanan kommer styrräntan att höjas till 5-5,25 procent i början av 2023, och sedan ligga kvar där under hela nästa år. Powell påminde också om att vid varje räntemöte under hela 2022 har räntebanan justerats uppåt, och risken finns att det sker igen. Varken aktie- eller räntemarknaden tog särskilt allvarligt på detta utan börserna stängde till slut något nedåt, och räntorna förblev mer eller mindre oförändrade.

Nytt räntebesked från ECB

På torsdagen var det dags för ECB att lämna räntebesked och ordförande Christine Lagarde att hålla presskonferens. Även ECB höjde som förväntat räntan med 0,5 procent, men Lagarde gjorde ett bättre jobb med att övertyga marknaden om att penningpolitiken ska fortsätta stramas åt. Både svenska och europeiska räntor steg, och börserna vände ner.

Med anledning av förra veckans räntebesked har vi justerat våra prognoser för både ECB och Riksbanken. Vi väntar oss nu att ECB kommer att höja räntan från dagens nivå på 2 procent till 3,25 procent i mitten av 2023. Riksbanken har ofta pratat om ett så kallat ”respektavstånd” till ECB, och vi väntar oss att kombinationen av hög inflation och högre räntor i Europa kommer att leda till att även Riksbanken höjer räntan mer än vi trott. Vi bedömer nu att Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procent till 3 procent i februari. Det går heller inte att utesluta ännu en höjning på 0,25 procent vid mötet i april. Stigande räntor väntas fortsätta tynga den svenska bostadsmarknaden, och vår prognos är att bostadspriserna faller ytterligare under våren. Från topp till botten väntas nedgången summera till cirka 20 procent vilket skulle innebär att vi i så fall är tillbaka på samma prisnivå som under sommaren 2020, innan boprisrallyt under pandemin tog sin början.

Stramare penninpolitik leder till svagare konjunktur

Vi bedömer att stramare penningpolitik kommer att leda till svagare konjunktur framöver och att företagen allt tydligare kommer att märka av att efterfrågan mattas av. Vår bedömning är att oro för tillväxt, vinster och lönsamhet kommer att leda till mer turbulens på börserna. Om knappt två veckor stänger bolagen sina böcker för fjärde kvartalet, och då får vi se om fler företag börjar flagga för att sämre tider stundar. Enligt data från FactSet väntas vinsttillväxten för amerikanska S&P 500 bli 5,1 procent för helåret 2022, men om energisektorn exkluderas skulle vinsttillväxten vara -1,8 procent jämfört med 2022. Vi ser framför oss fortsatt press på vinster och lönsamhet globalt, och behåller en undervikt i aktier när vi går in i 2023.  

Kinesisk ekonomi i otakt med omvärlden

Den kinesiska ekonomin går däremot i otakt med omvärlden. Medan ekonomierna i västvärlden tampas med hög inflation, stigande räntor och sjunkande tillväxt, har Kina plötsligt valt att lätta på restriktionerna och lovat ökade stimulanser för att stötta ekonomin. Under vintern väntas detta leda till mycket hög smittspridning då få kineser än så länge har varit sjuka i covid-19 och vaccinationsskyddet är sämre, framför allt bland den äldre delen av befolkningen. Det väntas – precis som det gjort i resten av världen – leda till att många stannar hemma på grund av att de själva blir sjuka, att de är rädda för att bli sjuka eller för att de vårdar anhöriga som blir sjuka. På kort sikt kan det leda till nya problem i globala produktions- och leveranskedjor, men på lite längre sikt väntas mildare restriktioner vara positivt såväl för Kina som för omvärlden. Kinesiska aktier har under lång tid utvecklats mycket svagt, men vi bedömer att de kan gå bättre framöver. Vi höjde därför nyligen tillväxtmarknadsaktier till en övervikt, och sänkte samtidigt USA till neutral vikt. Riskerna är dock betydande och vägen ut ur pandemin är inte rak, vilket innebär att kursrörelserna kan förbli stora på de kinesiska börserna.

Veckans agenda är ganska tunn. Idag måndag får vi Ifo-index från Tyskland och senare under veckan lämnar den japanska centralbanken räntebesked. För svensk del får vi husprisindex från Valueguard på onsdag.

Det är bara två veckor kvar på detta turbulenta år, och i årets sista podd summerar vi både året som gick och pratar om hur man bäst justerar portföljen inför 2023. Lyssna gärna på avsnittet här. Veckobrevet är åter den 9 januari. Till dess önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Vi hörs 2023! 

Nyfiken på börsen 2023? Läs mer här.