Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Rekyl upp efter sju sura börsveckor

Förra veckan kom en välbehövlig paus från turbulens och börsras då globala aktier steg med 5 procent. De amerikanska börserna har utvecklats svagt i år, men lyfte 6,5 procent förra veckan. Stockholmbörsen steg drygt 3 procent. De sektorer som gått svagast den senaste tiden såg störst kurslyft, det vill säga IT och sällanköpsvaror. Vi har nyligen sänkt sällanköpssektorn till en undervikt då vi vänta oss att den kommer att möta motvind från hög inflation och sjunkande reallöner.

Börsuppgången kommer efter sju veckor av sjunkande marknader där de tillväxttunga USA-börserna agerat sänke. Sentimentet har varit svagt den senaste tiden till följd av oro för hög inflation kombinerat med motvind för tillväxten i form av krig, nedstängningar i Kina och en global åtstramning av penningpolitiken. Till följd av nedgången har värderingarna kommit ner sedan årsskiftet. Kanske har förväntningarna på hur åtstramande penningpolitiken kommer att bli toppat – åtminstone i USA. Förra veckans Fed-protokoll bekräftade visserligen den hökaktiga synen på inflationen, men bjöd lyckligtvis inte på några nya obehagliga överraskningar. Siffran över PCE-inflation som släpptes förra veckan, vilket är det mått Fed föredrar att använda sig av, bekräftade även bilden av att inflationen nu har toppat. Långa marknadsräntor har fortsatt att falla tillbaka från de högsta nivåerna i början av maj i både USA och Sverige – bara tyska räntor har hållit emot.

Uppgången på börsen är delvis en motreaktion på att den senaste tidens ras har varit brant och att marknaden varit översåld, men att förväntningarna på Fed stabiliserats innebär också minskad oro. I Kina har antalet rapporterade covid-fall minskat i både Shanghai och Peking, och ett antal restriktioner ska därför lyftas bort den 1 juni. Den höga inflationen i USA och Europa gör att konsumenternas köpkraft urholkas, men fredagens data över amerikansk konsumtion visade att det än så länge inte haft någon avgörande effekt. Konsumtionen ökade med hela 0,7 procent i månadstakt i reala termer vilket är positivt. Samtidigt har sparkvoten i USA sjunkit, vilket betyder att hushållen är villiga att spendera det sparande de byggt upp under krisen.

Vi höjde nyligen amerikanska aktier till en övervikt mot bakgrund av styrkan i amerikansk ekonomi. Skulle det bli ytterligare turbulens på marknaden tenderar det att stärka dollarn, vilket lyfter avkastningen på amerikanska aktier i svenska kronor. Vi håller dock koll på bostadsmarknaden i USA vars utveckling är viktig för ekonomin. Stigande bostadsräntor kan potentiellt ha en avkylande effekt. Vi behåller även en neutral vikt i både aktier och obligationer då vi fortsatt ser en risk för volatilitet på marknaden.

På agendan

Veckans makroekonomiska höjdpunkt inträffar på fredag då jobbrapporten för maj släpps i USA. I april var arbetslösheten 3,6 procent och under maj väntas den ha minskat med ytterligare en tiondel. Arbetskraftsdeltagandet är fortfarande lägre än innan pandemin. Utvecklingen på arbetsmarknaden är en central parameter för Fed som lämnar nästa räntebesked om två veckor. Vi får också ISM-index för industri på onsdag, och för tjänstesektorn på fredag. Båda siffrorna väntas fortsätta sjunka, men från relativt höga nivåer.

Vi får också preliminära siffror över inflationen i euroområdet i maj som väntas visa att den fortsatte att öka till 7,7 procent. Vi får även arbetslöshetssiffror på onsdag samt detaljhandelsstatistik på fredag. I Kina släpps inköpschefsindex för industri och tjänstesektor på tisdag och onsdag. Förra månaden sjönk båda under 50-stecket vilket visar att ekonomin befinner sig i recession. Särskilt tjänstesektorn är mycket hårt drabbad av de omfattande nedstängningarna till följd av smittspridningen.