Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Sju raka nedgångsveckor för globala aktier

På fredagen stängde börserna i stort sett oförändrade, men intradagsrörelserna var fortsatt stora. Vi noterar också att ett globalt aktieindex nu stängt på minus sju veckor i rad – något som aldrig inträffat tidigare enligt Bloomberg. Även amerikanska teknikindex Nasdaq har backat sju veckor i rad, vilket senast inträffade när It-bubblan sprack 2001. Utlösande för nedgången är en kombination av hög inflation, stigande räntor och stramare penningpolitik, stigande kostnader och marginalpress i förtagen samt oro för att detta så småningom ska leda till en recession. Kriget i Ukraina och nedstängningarna i Kina adderar till stressen på marknaden. De amerikanska långräntorna har åtminstone för tillfället slutat att stiga, och 10-årsräntan har fallit tillbaka till runt 2,80 % till följd av den senaste tidens börs- och tillväxtoro. Även den svenska långräntan har kommit ner något från toppen i början av maj.

Sedan årsskiftet är det fortfarande värdemarknaderna Japan och Europa som klarat börsnedgången bäst, medan Sverige, USA och Kina återfinns i botten. På sektornivå är det alltjämt de högt värderade tillväxtsektorerna IT, sällanköp och kommunikationstjänster som kniper jumboplaceringen. Förra veckan sjönk dock de båda konsumentsektorerna sällanköp och dagligvaror mest till följd av svaga rapporter från bland annat amerikanska Target och Walmart. Den höga inflationen urholkar konsumenternas köpkraft och tynger utsikterna för handeln framåt, och vi sänkte nyligen den cykliska sällanköpssektorn till en undervikt av just det skälet.

Den senaste tidens makrodata pekar på att konjunkturen ser väldigt olika ut i olika delar av världen och i Kina fortsätter tillväxten att vara överraskande svag. Detaljhandeln sjönk drygt 11 procent i årstakt under april vilket var en dubbelt så stor nedgång som förväntat, och industriproduktionen minskade också för första gången sedan i mars 2020. Den svaga makrostatistiken innebär att tillväxten i Kina kan bli ännu svagare än förväntat under andra kvartalet. Det positiva är att landet har börjat sätta in vissa stimulanser, och i fredags sänktes exempelvis den 5-åriga referensräntan som påverkar utlåningen till hushåll. Vi sänkte nyligen rekommendationen för tillväxtmarknadsaktier från övervikt till neutral till följd av de många orosmolnen som påverkar tillväxten och sentimentet kring inte minst kinesiska aktier negativt.

Vi ser samtidigt att den amerikanska ekonomin förblivit relativt stark och att konsumenterna än så länge har buffertar att ta av när inflationen påverkar plånböckerna negativt. Värderingarna har kommit ner sedan årsskiftet, och den amerikanska marknaden har dessutom en hög andel kvalitetsbolag som brukar stå emot börsoro bättre än andra bolag. Vi har därför höjt USA till en övervikt. Stigande räntor utgör dock fortsatt en risk för tillväxtbolagen. Börsturbulens brukar göra att dollarn stärks, vilket blir en extra kudde för utländska investerare då det lyfter avkastningen mätt i andra valutor. Sedan årsskiftet har dollarn stärkts mot kronan, och det gör att trots att ett globalt index backat drygt 15 procent i lokal valuta, så är nedgången i svenska kronor bara 9 procent. För alla svenska sparare med USA- eller globalfonder i portföljen har det gett en viss stötdämpning i år.

På agendan

Den här veckan får vi en hel del intressant makrodata. Bland annat släpps preliminära inköpschefsindex för USA, Europa och Japan i morgon tisdag. På onsdag blir protokollet från Feds senaste räntemöte huvudnumret, och kanske innehåller det fler detaljer kring synen på inflationen samt bantningen av balansräkningen som väntas starta i början av juni. På tal om Fed och inflation, så släpps den amerikanska PCE-siffran på fredag vilket är det inflationsmått som Fed föredrar att titta på.

Både Fed-chefen Jerome Powell och ECB-chefen Christine Lagarde håller tal under veckan. För svensk del sa Stefan Ingves i helgens SVT Agenda att svenska bolånetagare bör räkna med en ränta på 3-4 procent om två år, det vill säga en ungefär dubbelt så hög boränta som idag.