Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Stigande inflation, men sjunkande räntor och nya börsrekord

Trots att inflationen i USA var högre än väntat även i maj, nådde börsen nya rekordnivåer och räntorna sjönk. Vi tolkar detta som att marknaden köper Feds syn att uppgången är temporär, men håller ett vakande öga på utvecklingen på arbetsmarknaden.

Förra veckans mest intressanta siffra var den amerikanska inflationen för maj, och även denna månad kom den in högre än väntat. I årstakt var prisuppgången 5 procent, vilket är den högsta inflationstakten sedan 2008. Även kärninflationen på 3,8 procent i årstakt var högre än väntat. Förra månaden fick stigande inflation börsen på fall, men den här gången togs siffran emot med ro och på börserna noterades nya kursrekord. Även på räntemarknaden var beskedet odramatiskt, och den amerikanska 10-årsräntan fortsatte att sjunka vilket gav stöd åt tillväxtbolagen på börsen.

Vi tolkar de lägre räntorna som att marknaden köper Feds syn att inflationsuppgången är temporär. Den synen får också stöd av det faktum att det främst är priset på pandemipåverkade varor som stiger, som priset på flygbiljetter och begagnade bilar.

En viktig faktor att hålla ögonen på framåt är dock löneutvecklingen på den amerikanska arbetsmarknaden. De två senaste månaderna har färre människor än väntat återgått till arbete, trots att över 7,5 miljoner fler amerikaner är arbetslösa än före krisen och ekonomin går som tåget. Antalet lediga jobb har skjutit i höjden den senaste tiden, och fler människor än normalt säger frivilligt upp sig från sina jobb. Det tyder på att det är svårt för företagen att hitta rätt kompetens, och lätt för den som vill ha ett arbete att få ett. Det i sin tur kan betyda att företagen behöver betala mer för att hitta rätt arbetskraft, och för att få behålla den de redan har. Stigande löner har historiskt varit en stark drivkraft för stigande inflation. Samtidigt börjar nu arbetslöshetsersättningarna att löpa ut, vilket bör öka motivationen att ta ett jobb.

Även om räntorna har fallit tillbaka den senaste tiden, så väntar vi oss att de fortsätter att stiga på lite sikt. Det väntas ge stöd åt den lågt värderade finanssektorn. Vi behåller även en övervikt i industri och material, som gynnas av den starka industrikonjunkturen. Finans, industri och material väger tungt på den europeiska börsen, och vi har därför en övervikt i europeiska aktier. Vi behåller även en liten övervikt i aktier jämfört med obligationer. Värderingarna är något stretchade, men den förväntade avkastningen på obligationer är också mycket låg.

Fed-besked viktigast på agendan

Veckans makrokalender är fullspäckad. I Kina publiceras detaljhandel och industriproduktion på onsdag. I Europa väntas inflationsdata på torsdag. I USA får vi siffror över detaljhandel och industriproduktion på tisdag, och dessutom släpps flera regionala inköpschefsindex. Viktigast blir dock Feds räntebesked på onsdag kväll, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens oväntat höga inflation och stigande löner. Fed har så här långt tonat ner betydelsen av både stigande inflation och löneökningar, och menar att det är tillfälliga effekter av uppdämd efterfrågan och att många arbetslösa fortfarande åtnjuter generösa arbetslöshetsersättningar. Därmed väntas dessa effekter plana ut under hösten, och är ingen anledning till åtstramning. Arbetsmarknaden är dessutom långt ifrån återställd. Den senaste tiden har flera Fed-ledamöter faktiskt pratat om att prata om tapering, och det blir intressant att se om även Jerome Powell tar upp saken på onsdag, eller vidhåller att det ännu är för tidigt att påbörja den diskussionen. Vi väntar oss oavsett att en konkret plan dröjer till efter sommaren, och att stödköpen börjar trappas ner först efter årsskiftet.