Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Stigande räntor ger motvind för både börs och konjunktur

Stigande räntor dominerar dagsläget. Penningpolitiken fortsätter att stramas åt i ett sällan skådat tempo. Veckan som gick höjde en rad centralbanker räntorna, däribland Riksbanken som drämde till med en oväntat stor höjning på 100 punkter, och Fed som för tredje gången i rad lyfte styrräntan 75 punkter. En gemensam nämnare var att räntebanorna också skruvades upp, och att styrräntorna väntas ligga kvar på en hög nivå under en längre tid framöver. Dessutom är centralbankerna nu tydliga med att räntehöjningarna väntas få negativa konsekvenser för konjunkturen. BNP-prognoserna sänktes, samtidigt som prognoserna för arbetslösheten höjdes.

Minst lika viktigt som att kyla av ekonomin och dämpa prisökningarna är dock att säkerställa att de långsiktiga inflationsförväntningarna förblir förankrade kring 2-procentmålet. Därmed gäller det att hålla en fortsatt hökaktig ton för Ingves, Powell och andra centralbankschefer. Uppfattas de som mjuka riskerar det att leda till stigande riskaptit och kraftiga börslyft likt de vi såg i somras, när marknaden plötsligt började tro att Fed snart skulle pausa räntehöjningarna. Det i sin tur urholkar effekten av åtstramningen och riskerar att förlänga inflationsproblematiken, och det vill man till varje pris undvika. 

Den hökaktiga penningpolitiken och svagare makrodata ger stöd åt vår syn att hösten kommer att bjuda på recessionsoro, stora kursrörelser och en svag utveckling på aktiemarknaden. I slutet av augusti sänkte vi vår rekommendation för aktier till en undervikt, och den väljer vi i dagsläget att behålla. När det så småningom syns tecken på att inflationen vänder ner lär oron lätta, men där är vi inte ännu. Inflationsstatistiken visar tydligt att prisuppgångarna är breda och för höga för vara acceptabla. En ljusglimt är dock att både oljepriset och andra råvarupriser har fortsatt att sjunka den senaste tiden. 

Sedan årsskiftet har ett globalt index fallit 20 procent i lokal valuta. Kronförsvagningen har varit en kraftfull stötdämpare för svenska investerare, och i svenska kronor har världsindex inte sjunkit mer än 5 procent. Det har med andra ord lönat sig att ha en väldiversifierad portfölj med global riskspridning.Vi vet dock att många svenska aktie- och fondsparare har en (alltför) hög andel svenska aktier i portföljen, och i år har det varit ett sänke för utvecklingen. Stockholmsbörsens breda index har tappat över 30 procent sedan årsskiftet.

Vi behåller en undervikt i aktier för tillfället. Vi föredrar USA framför Europa som ser sårbart ut inte minst med tanke på energikrisen. I vår senaste podd fokuserade vi just på Europa och den europeiska aktiemarknaden. Du hittar podden här. Inom den globala sektorsstrategin har vi ett fokus på defensiva sektorer med övervikt i hälsovård, dagligvaror och kraftförsörjning (utilities).

Sälj inte långsikt sparande på grund av kortsiktig börsoro

Vi vill även betona vikten av en god riskspridning och att inte ha för stort fokus på enskilda bolag eller aktiemarknader i portföljen. Genom att sprida riskerna globalt dämpas värdesvängningarna vilket mildrar stressen och risken för misstag när det är oroligt på marknaden. De allra flesta sparar långsiktigt, och då bör man undvika att göra ingrepp i portföljen på grund av kortsiktiga kursrörelser.

Historiskt har börsen alltid hämtat sig från både tillfälliga orosmoln, djupa kriser och långa lågkonjunkturer, och det finns ingen anledning att tro att det blir annorlunda den här gången. Att sälja av aktieportföljen och lämna marknaden när börsen redan fallit kraftigt är inte att rekommendera, förutsatt att man inte behöver pengarna i närtid givetvis. Kortsiktigt sparande ska inte stå på börsen oavsett om den tycks vara på väg uppåt eller neråt. Risken om man får kalla fötter och plockar ut långsiktigt kapital från marknaden, är att pengarna fortfarande står utanför när börsen vänder upp. Då slutar det ofta att man får köpa tillbaka sina aktier och fonder till en högre kurs än när man sålde vilket gör föga nytta varken på kort eller lång sikt.

På veckans agenda

I Europa händer en hel del på den politiska fronten. Det italienska valet har slutat med en seger för en koalition av högerpartier med Giorgia Meloni som blivande premiärminister. Meloni har försäkrat att den stora italienska statsskulden ska hållas i schack, men med svaga konjunkturutsikter och krav på kompensation till hushåll och företag för höga energipriser är inget ristat i sten. Risken är att samarbetet inom EU i så fall försvåras. I Storbritannien har Liz Truss nya regering samtidigt lovat stora skuldfinansierade skattesänkningar och subventioner till både företag och hushåll, vilket fått pundet att rasa och brittiska räntor att rusa.

På  makrofronten väntar bland annat inflationssiffror för euroområdet i slutet av veckan, som väntas visa att både headline och kärninflation nådde nya höjder i september. Vi får också Ifo-index från Tyskland som väntas visa att sentimentet fortsätter att försvagas. På fredag släpps slutligen inköpschefsindex i Kina som väntas ligga kvar under 50-strecket, vilket indikerar att ekonomin krymper.

Läs förra veckans veckobrev här.