Kursrörelserna är stora på marknaden och börserna sjönk under samtliga fyra veckor i januari. Omsvängningen i den amerikanska penningpolitiken från stöd till inflationsbekämpning är den viktigaste orsaken till oron.
Under fredagens handel lyfte börserna efter en turbulent vecka, och starkast gick tillväxtbolagen som varit hårt drabbade av årets ränteoro. För veckan som helhet stängde börserna åter på minus och handeln fortsatte att präglas av oro för en stramare penningpolitik i USA, situationen vid den rysk-ukrainska gränsen samt stigande energipriser. Sedan årsskiftet har ett globalt index sjunkit 6 procent. Amerikanska aktier har tappat 8 procent, medan Europa, Japan och tillväxtmarknader har klarat sig bättre. Stockholmsbörsens breda index har fallit över 11 procent i år, men å andra sidan steg den svenska börsen kraftigare än andra marknader under förra året. Även på räntemarknaden noterades stora rörelser veckan som gick och den amerikanska 10-årsräntan handlades tillfälligt nära 1,9 procent, för att sedan falla tillbaka igen. Dollarn stärktes och Brentoljan handlades över 90 dollar/fat.
Räntebeskedet från Fed var förra veckans stora händelse. Efter en initial positiv reaktion direkt efter beskedet, surnade marknaden rejält under presskonferensen när Fed-chefen Jerome Powell slog an en betydligt mer hökaktig ton än väntat. Fed har hastigt skiftat fokus från att stötta ekonomin under krisen till att istället bekämpa inflationen, och marknaden prisar nu in fem räntehöjningar i USA under 2022. Även vi har uppdaterat våra prognoser till fem höjningar i år, och Fed väntas även börja banta balansräkningen med start kring halvårsskiftet. De långa marknadsräntorna väntas stiga under de kommande 6-12 månaderna i både Europa, Sverige och USA, vilket blir en motvind för avkastningen på obligationer som sjunker i värde när räntorna stiger. Även börsen kommer att få mindre stöd av penningpolitiken framåt.
Vi fick även en del intressant makrodata förra veckan. Feds favoritmått på inflation, PCE, steg i december till den högsta nivån sedan 1982, och löneökningarna var de högsta på två decennier. Preliminära PMI för januari visade att både den amerikanska industrin och tjänstesektorn tappade fart i januari, men index för nya order signalerade att den underliggande efterfrågan fortfarande är stark. I Europa bromsade tjänstesektorn in på grund av restriktionerna, men tillväxten i industrin ökade och även här var orderingången stark. Smittspridning, restriktioner och flaskhalsar har dämpat tillväxten den senaste tiden, men vi förväntar oss att motvinden avtar i vår. Under helgen publicerades slutligen inköpschefsindex i Kina som visade på en nedgång på gränsen till kontraktion i januari. Det är en konsekvens av fler fall av covid-19 i kombination med landets nolltoleransstrategi, samt inbromsningen på bostadsmarknaden. Kina har börjat stimulera ekonomin igen och frågan är om vi får se fler åtgärder den närmaste tiden. Vi har för närvarande en neutral syn på tillväxtmarknadsaktier.
I slutet av november sänkte vi vår rekommendation för globala aktier från övervikt till neutral. Sedan dess har ett globalt index tappat cirka 6 procent. På tolv månaders sikt väntar vi oss att börsen står högre än idag, men den närmaste tiden kan kursrörelserna bli fortsatt stora till följd av skiftet i penningpolitiken. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier för tillfället. När det gäller den regionala allokeringen har vår övervikt i USA inte lönat sig under 2022. Tillväxtaktier har utvecklats svagt på grund av stigande räntor och omsvängningen i den amerikanska penningpolitiken, medan värdemarknader som Europa och Japan har klarat sig bättre. Stigande räntor är dock inte det enda skälet till att Europa gått bättre än USA. Makrodata i Europa har också överraskat positivt den senaste tiden, till skillnad från i USA. Vi behåller en neutral syn på europeiska aktier mot bakgrund av stigande energipriser och negativ reallöneutveckling. Om konflikten mellan Ryssland och Ukraina trappas upp finns en risk att energipriserna kan stiga ytterligare.
Fullspäckad agenda i veckan
Vi har en fullspäckad vecka framför oss med både makrodata och centralbanksbesked. I euroområdet får vi BNP-siffror under måndagen, och inflationsdata på onsdag. I Storbritannien väntas centralbanken höja räntan nu på torsdag. Samma dag riktas även blickarna mot ECBs räntebesked. Vi förväntar oss ingen förändring av penningpolitiken, men fokus ligger på hur ECB ser på inflationen och skillnader gentemot Fed. Marknaden prisar för närvarande in att ECB ska höja räntan med 20 punkter innan 2022 är slut, men vi tror att det dröjer till 2023 innan några räntehöjningar blir aktuella. I USA släpps jobbrapporten för januari på fredag eftermiddag. Estimaten pekar är att arbetslösheten förblir oförändrad på 3,9 procent. Vi får också ISM-index för industri och tjänstesektor på tisdag respektive torsdag.
Rapportsäsongen fortsätter. I USA har en tredjedel av alla storbolag släppt sina resultat och vinsttillväxten är drygt 24 procent jämfört med samma kvartal för ett år sedan. Färre bolag än tidigare under pandemin slår prognoserna det här kvartalet, och vinsttillväxten är bara 4 procent högre än förväntat. Tidigare under pandemin har den positiva överraskningsfaktorn varit betydligt större än så.