Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Svag makrodata och lägre räntor ger stöd åt börsen

Svag makrodata syns nu på flera håll i världen, vilket ger tillfällig skjuts åt börserna.

Veckans agenda:
  • Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet publiceras på tisdag.
  • På onsdag publiceras preliminära inflationssiffror för euroområdet.
  • Veckan avslutas med USA:s jobbstatistik för november på fredag.

Återhämtningen på börserna fortsatte förra veckan och ett globalt index steg 1,5 procent. Kursrörelserna var förhållandevis små då marknaderna i USA delvis höll stängt till följd av Thanksgiving. Räntorna fortsatte att sjunka och den amerikanska 10-årsräntan är nu nere på 3,63 procent vilket kan jämföras med 4,5 procent i slutet av oktober. Det har bidragit till uppgången på börserna under samma period. Även volatiliteten mätt som VIX-index har fortsatt nedåt och är nu strax över 20, en förhållandevis låg nivå med tanke på de risker som finns.

För tillfället är svag makrodata en källa till lättnad för marknaden eftersom det pekar på att efterfrågan faller. Vi fick exempelvis preliminära inköpschefsindex från USA och Europa förra veckan som pekade på att tillväxten nu är negativ i både industri och tjänstesektor på båda sidorna om Atlanten. Det ledde inte till oro på börsen, utan gav snarare hopp om att inflationen är på väg att falla tillbaka vilket skulle minska pressen på centralbankerna att fortsätta höja styrräntorna. Fed-protokollet som släpptes i onsdags kväll visade dessutom på en större vilja att ta hänsyn till utvecklingen i ekonomin framöver, vilket togs emot positivt av marknaden. I ECBs protokoll som släpptes på torsdagen var däremot tongångarna fortsatt hökaktiga och fokus låg på oro för den höga inflationen. Riksbanken lämnade ett nytt räntebesked och i prognosen framgick att styrräntan nu väntas toppa på en något högre nivå än man kommunicerade i september, men det var förväntat. Styrräntorna i både Sverige och omvärlden börjar nu närma sig toppen, men väntas sedan ligga kvar på åtstramande nivåer under en tid framöver.

Maria Landeborn, Danske Bank

I närtid är det fullt möjligt att svag makrodata och förhoppningar om mindre räntehöjningar i USA kan ge stöd åt börserna på de här nivåerna, men blickar vi in i 2023 väntas en svagare global konjunktur slå igenom tydligare i bolagens resultat. Vi tror att det finns en risk för att det kommer leda till svagare marknadssentiment och ny press på aktiemarknaden. Vår tro är att den senaste tidens uppgång är ett så kallat björnmarknadsrally, en tillfällig uppgång under en pågående börsnedgång.

Vi behåller därför en undervikt i aktier för tillfället, med fokus på kvalitetsbolag och defensiva sektorer. Samtidigt är det viktigt att poängtera att de förändringar vi gör i våra strategier är relativt små och syftar till att över tid skapa en något högre riskjusterad avkastning för investerare. Att göra stora ingrepp i en långsiktig portfölj baserat på kortsiktiga marknadsrörelser är sällan någon god idé. I grund och botten bör man alltid ha en global, väldiversifierad portfölj där man vid behov gör mindre justeringar utifrån rådande marknadsläge.

En undervikt i aktier är detsamma som en övervikt i obligationer, och vår syn på börsen ska därmed även ses i ljuset av högre marknadsräntor som innebär att avkastningspotentialen på obligationer har ökat. Dels är den löpande avkastningen högre än tidigare, och dessutom ser vi utrymme för långa räntor att sjunka något det kommande året när konjunkturen dämpas. Det ger i så fall en positiv kurseffekt på obligationer. Investerare som vill dra nytta av detta kan öka durationen (löptiden) portföljen något.

På agendan

Smittspridningen i Kina fortsätter att öka. Landet har nyligen lättat lite på de allra hårdaste restriktionerna, och på flera håll har det förekommit protester mot nya nedstängningar. Regeringen lär nu behöva välja mellan att tillåta högre smittspridning än tidigare med konsekvensen att den äldre, dåligt vaccinerade delen av befolkningen riskerar att drabbas hårt, och att stänga ner större områden igen på bekostnad av folks frihet och ekonomisk tillväxt. För att mildra konsekvenserna av den hårda covid-politiken sänkte landets centralbank reservkraven för bankerna förra veckan, men så länge man fortsätter att låsa in människor så fort nya fall upptäcks är det svårt att stimulera ekonomin mer kraftfullt. På onsdag och torsdag får vi inköpschefsindex från Kina som visar hur ekonomin utvecklats senaste månaden.

Veckans tyngsta makrosiffra är fredagens jobbrapport i USA. Arbetslösheten väntas vara oförändrad jämfört med månaden innan och lönerna öka i någon långsammare takt. Vi får även statistik över antalet lediga jobb i oktober på onsdag, som väntas vara färre än månaden innan. I Europa släpps preliminära inflationssiffror för november som väntas uppgå till 10,4 procent, något lägre än månaden innan. För svensk del får vi detaljhandelsstatistik samt en ny konjunkturbarometer från KI på tisdag.

Både Feds Jerome Powell och ECBs Christine Lagarde håller tal under veckan vilket givetvis blir intressant.

End-of-year Webinar: vad kan vi förvänta oss 2023? Läs mer här.