Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Räntebesked sätter tonen på börsen

Ett globalt index steg 0,5 procent förra veckan. För en gångs skull var det inte amerikanska aktier som ledde uppgången, utan i täten gick Japan (+2,9 procent) och Europa (+1,6 procent) medan USA summerade veckan på -0,4 procent. IT-sektorn var den enda som stängde veckan på minus, men den har fortfarande stigit 35 procent sedan årsskiftet. Räntorna steg vilket bidrog till en svagare utveckling för högt värderade tillväxtbolag, medan lågt värderade värdebolag som väger tungt i både Europa och Japan utvecklades väl. Dollarn stärktes och oljepriset fortsatte uppåt, vilket riskerar att bli en faktor som kan få konsekvenser för både inflation och räntor om utvecklingen håller i sig.

Det är en handfull stora amerikanska teknikbolag som stått för majoriteten av avkastningen i USA i år, och när samma aktier går svagare så påverkar det hela marknaden. Vi höjde nyligen amerikanska aktier till en övervikt, men just med tanke på den kraftiga uppgången i storbolagsindex anser vi att man bör addera amerikanska småbolag till portföljen i stället. Småbolag har stigit mindre i år och är dessutom historiskt lågt värderade jämfört med storbolag. Sektormixen ser också annorlunda ut bland de mindre bolagen, där industri är den största sektorn. Med tanke på det höga ränteläget bör fokus ligga på kvalitet, då bolag med hög tillväxt och lönsamhet samt starka balansräkningar löper mindre risk att få ränterelaterade problem.

Centralbanker levererar räntebesked

Både korta och långa räntor har stigit inför Feds räntebesked på onsdag kväll. Marknaden räknar med att räntan förblir oförändrad, vilket även är vad vi förväntar oss. Powell lär dock inte stänga dörren för att höja räntan ytterligare senare i höst om det är vad som krävs för att säkerställa att inflationen fortsätter ner mot målet. Arbetsmarknaden är alltjämt stark och lönerna fortsätter att öka, även om det värsta högtrycket har lättat. Förra veckans inflationssiffror för augusti kom in något högre än förväntat, även om marknaden tog det ganska lättvindigt. Förutom att ge besked om styrräntan på onsdag så kommer Fed även att lämna uppdaterade prognoser för räntebana, inflation och arbetsmarknad. Vad Powell säger på presskonferensen blir också intressant, och signaler om höga räntor en längre tid kan dämpa börshumöret, medan antydningar om att penningpolitiken är tillräckligt åtstramande och börjar få effekt kan tolkas positivt.

Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank Sverige

En rad andra centralbanker lämnar också räntebesked den här veckan, däribland Riksbanken, Norges Bank, Bank of England och Bank of Japan. I Europa väntas samtliga centralbanker följa i ECBs spår från förra veckan och höja räntan med 0,25 procent. För svensk del blir givetvis Riksbankens besked det viktigaste eftersom det påverkar både räntor och den svenska kronan. Den svenska inflationssiffran för augusti kom in snäppet lägre än förväntat, men det förändrar inte faktum att Riksbanken kommer att höja räntan åtminstone en gång till i höst. Mest intressant nu på torsdag blir räntebanan som väntas fortsätta signalera en viss sannolikhet för en sista höjning i november, och därefter att räntan förblir oförändrad under hela 2024. Marknaden räknar däremot med en första räntesänkning i mitten av 2024, men det är inget Thedéen lär bekräfta förrän inflationen är betydligt närmare målet än den är nu.

Vi behåller en neutral vikt i globala aktier då vi ser att en mjuklandning är möjlig, det vill säga att tillväxt och inflation gradvis blir lägre utan att arbetslösheten ökar markant. Historiskt har mjuklandningar varit relativt sällsynta. Tre av fyra högkonjunkturer har slutat med en recession, men utgångsläget efter pandemin är annorlunda, framför allt därför att både hushåll och företag har starka balansräkningar. Givetvis går det inte att utesluta att åtstramningen så småningom slutar i en lågkonjunktur, men än så länge är ekonomin solid och inflationen på väg ner, vilket bådar gott inför framtiden. En neutral vikt i obligationer gör också att vi har en stötdämpare i portföljen som agerar kudde om konjunkturen skulle försämras.

På agendan

Förutom räntebesked från bland annat Fed och Riksbanken så får vi också preliminära inköpschefsindex för september på fredag. Små förändringar väntas i både Europa och USA. För europeisk del ligger både industri- och tjänste-PMI under 50-strecket vilket indikerar att tillväxten i Europa är negativ efter att tjänstesektorn hastigt tappat fart de senaste månaderna. I USA är tillväxten i industrin svag, medan tjänstesektorn håller ångan uppe. En skattning av tillväxten i USA (GDPNow från Atlanta Fed) pekar på att amerikansk BNP just nu växer med nära fem procent i årstakt.

Lyssna till senaste podden från Nextconomy med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman här.

Inflationssiffror från augusti – Danske Banks chefekonom Michael Grahn kommenterar.