Efter en stark börssommar har uppgången tagit en paus, och ett globalt index sjönk 0,2 procent veckan som gick. Amerikanska teknikaktier agerade sänke, och framför allt var det IT-sektorn som utvecklades svagt medan defensiva bolag gick bättre. Energisektorn steg tack vare högre oljepriser, och räntorna klättrade uppåt i både USA och Europa.
Förra veckans viktigaste siffra var den amerikanska inflationen för juli som kom in i stort sett som förväntat. Att inflationen fortsätter att sjunka och att den dessutom blivit mer förutsägbar är positivt efter de stora avvikelser vi har vant oss vid senaste åren. Det leder till minskad osäkerhet för både konsumenter, företag och oroliga centralbankschefer. De amerikanska producentpriserna som publicerades i fredags visade däremot på en ökningstakt på 0,8 procent jämfört med föregående månad, vilket var högre än förväntat.
För Fed är förra veckan inflationssiffra ett steg i rätt riktning och vi väntar oss att centralbanken kommer att avstå från att höja räntan i september. Sammantaget har inflations- och arbetsmarknadsdata utvecklats i rätt riktning under sommaren och sannolikheten för en mjuklandning har ökat något. Ingen recession ser ut att stå för dörren de närmaste kvartalen, men i ett lite längre perspektiv är det fortfarande osäkert om vi kommer att lyckas undvika en lågkonjunktur helt, eller om den bara dröjer längre än vi trott. För närvarande använder hushållen sina pandemibuffertar för att fortsätta konsumera, men frågan är hur länge de räcker. Kreditvillkoren har stramats åt och för företagen innebär det både att det blivit svårare att resa kapital, och att kostnaden för kapital ökar i takt med att befintliga lån läggs om. Vad det innebär för den globala ekonomin under nästa år återstår att se, men det är rimligt att vänta sig att fler bolag kommer att få problem. Om inflationen snällt faller tillbaka mot 2 procent under 2024 så gör det att centralbankerna kan börja sänka räntorna igen för att stötta tillväxten, men förblir inflationen för hög så kan konjunkturen till slut behöva offras att sätta stopp för prisökningarna.
Här och nu bedömer vi att konjunkturutsikterna så pass goda att det kommer att ge stöd åt börserna framåt, och vi behåller därför en neutral vikt i aktier. Vi föredrar kvalitetsbolag med solida balansräkningar, hög vinsttillväxt och marknadsledande positioner. På den amerikanska aktiemarknaden finns exempelvis en hög andel kvalitetsbolag. Vi har en neutral vikt i amerikanska aktier, men inom sektorer har vi en övervikt i kommunikationstjänster som till stor del består av amerikanska bolag. Det är en sektor med såväl en hög andel tillväxtbolag med AI-fokus, som telekombolag med attraktiva kassaflöden.
Konjunkturutsikterna är blekare i Europa än i USA, och inköpschefsindex för juli pekade brant nedåt för den europeiska tillverkningsindustrin. Makrodata har överraskat på nedsidan de senaste månaderna, och rusningen i naturgaspriser förra veckan illustrerar tydligt att det fortfarande finns risker kopplade till såväl energipriser som inflation att ta hänsyn till. Kärninflationen i Europa är fortfarande nära rekordnivåer och det finns därför en risk att ECB höjer räntan en gång till i höst trots svaghetstecknen i ekonomin. Vi behåller därför en undervikt i europeiska aktier.
Japanska aktier
Japan är för närvarande den aktiemarknad vi ser högst potential på. Många investerare saknar mer eller mindre exponering mot japanska aktier efter decennier av svag avkastning, men faktum är att Japan utgör 6 procent av ett globalt aktieindex, och vi anser att man bör ha åtminstone en så hög andel i portföljen. Den japanska ekonomi går relativt bra och inflationen är lägre än i resten av västvärlden vilket innebär att centralbanken kan behålla en expansiv penningpolitik. På 6–12 månaders sikt väntar vi oss att yenen kommer att stärkas mot såväl kronan som euron, vilket i så fall innebär en positiv valutaeffekt för svenska investerare.
På agendan
Den här veckan får vi bland annat detaljhandelsstatistik från USA på tisdag samt det penningpolitiska protokollet från Feds senaste räntemöte på onsdag kväll. Då får vi veta mer om hur diskussionerna på mötet gick när det gäller inflation och eventuella räntehöjningar.
I Europa släpps ZEW-index i Tyskland på tisdag samt definitiva inflationssiffror för euroområdet i juli på fredag. I Japan publiceras BNP-siffror för Q2 samt industriproduktion för juni på tisdag. På fredag släpps japanska inflationssiffror för juli som väntas visa att kärninflationen i landet sjönk till 3,1 procent.
För svensk del släpps inflationssiffror för juli på tisdag morgon. Vi väntar oss i linje med marknaden att KPI ökade med 9,3 procent i årstakt. Kärninflationen ex. räntor och energi väntas ha uppgått till 8 procent. Det säger sig självt att siffrorna är på tok för höga för Riksbanken, och vi väntar oss att styrräntan höjs med 25 punkter till 4 procent vid nästa räntebesked den 21 september.
Läs senaste aktiekrönikan av Ludvig Rosenstam Åhman här.
Intresserad av aktier och fonder? Läs mer om alternativ hos Danske Bank här.