Börserna gick bra under stora delar av sommaren tack vare fortsatta positiva konjunkturdata samt kvartalsrapporter som var bättre än förväntat. Den senaste veckan har dock uppgången tagit en paus. Sedan den 1 juli har ett globalt index stigit 1,1 procent. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen stigit drygt 6,1 procent, vilket innebär att både amerikanska S&P 500 (+16,6 procent), europeiska STOXX 600 (+8,1 procent) och japanska Nikkei (+23,5 procent) har gått bättre. Det har alltså lönat sig att ha en väldiversifierad global portfölj snarare än en majoritet svenska aktier i sparandet. Spara globalt.
Rapportsäsongen börjar närma sig slutet och de amerikanska bolagen har återigen bjudit på fina siffror med högre intäkter och vinster än förväntat. Stigande räntor lyfte bankernas räntenetton, och de stora teknikbolagen som väger tungt i index fortsatte att leverera starka resultat. Totalt har åtta av tio bolag i USA slagit estimaten. Vinsterna är 7,2 procent högre än väntat vilket framför allt beror på positiva överraskningar inom IT- och sällanköpssektorn. Även för svensk del bjöd rapportsäsongen på fina siffror från både banker och verkstadsbolag. Trots det var kursreaktionerna ganska svala och marknaden tog snarare fasta på att konjunkturtoppen kan vara nådd än att det fortfarande går bra för bolagen.
Fler räntebesked under sommaren
Räntorna har stigit under sommaren och i USA har 10-årsräntan åter klättrat över 4 procent. Vi har också fått flera räntebesked, bland annat från Fed, ECB och Riksbanken. I USA höjde Fed styrräntan med ytterligare 0,25 procent i slutet av juli. Räntebanan signalerar ännu en höjning i september, men vid presskonferensen sa Jerome Powell att det i slutänden kommer att bero på inkommande data. Vår vy är att Fed inte kommer att höja räntan fler gånger. Även ECB höjde räntan med 0,25 procent i juli till 3,75 procent, men Christine Lagarde avstod också från att förbinda sig att höja igen i höst. Hon påpekade på att de fulla effekterna av åtstramningen inte syns ännu, och att ECB därför noga kommer att följa utvecklingen i ekonomin innan man fattar nästa beslut. I både USA och Europa är arbetsmarknaderna fortsatt starka och den ekonomiska tillväxten god.
Ytterligare svenska räntehöjningar att vänta under hösten
I Sverige var Riksbanken desto tydligare med att fler räntehöjningar behövs för att stävja inflationen vid sitt räntebesked i slutet av juni. Den svenska styrräntan höjdes till 3,75 procent, och den uppdaterade räntebanan signalerade minst en höjning till innan årsskiftet. Riksbanken beslutade även att öka takten på QT, det vill säga att avveckla obligationsportföljen i en snabbare takt än tidigare för att bidra till att strama åt penningpolitiken ytterligare. Vi väntar oss att Riksbanken höjer räntan en gång till i september för att därefter ligga stilla på 4 procent året ut. Under 2024 bedömer vi att styrräntan kommer att sänkas med 0,25 procent per kvartal som en konsekvens av att inflationen faller tillbaka. För pressade bolånetagare kommer det att innebära en viss lättnad, men räntorna kommer trots det att ligga på betydligt högre nivåer än vi vant oss vid de senaste åren.
Även om centralbankerna är mer eller mindre färdiga med räntehöjningarna, så är räntorna så höga att det gradvis bör dämpa konjunkturen framöver. Så länge inbromsningen går långsamt och arbetsmarknaderna är starka så talar det för att en mjuklandning är fullt möjlig, och det bör i så fall ge stöd åt börserna. De inköpschefsindex som släppts under sommaren har visat att tillväxten i industrin är fortsatt svag, särskilt i Europa, medan tjänstesektorn går desto bättre. Vi har för närvarande en neutral vikt i aktier, då vårt huvudscenario är att vi kommer att undvika en global recession. Den största risken är dock att de höga räntorna så småningom dämpar tillväxten mer än vi och marknaden för närvarande räknar med. Inom globala aktier har vi en övervikt i Japan, samt en undervikt i Europa. Men som sagt, att spara globalt är generellt sett ett bra sätt att sprida ut sina risker.
På agendan
Veckans viktigaste siffra är den amerikanska inflationssiffran för juli som släpps på torsdag. I månadstakt väntas kärninflationen öka med 0,2 procent, en tydlig nedgång från föregående månader. Vi får även siffror över amerikanskt konsumentsentiment på fredag.
I euroområdet släpptes preliminära inflationssiffror för juli redan förra veckan, och de kom in ungefär som förväntat – både headline och kärninflation låg kvar på samma nivå som i juni. För svensk del får vi vänta till nästa vecka på nya inflationssiffror, men på fredag släpper Mäklarstatistik siffror över prisutvecklingen på bostadsmarknaden i juli.
Läs Ludvig Rosenstam Åhmans (investeringsspecialist Danske Bank) krönika här.
Lyssna på senaste avsnittet av Maria Landeborns och Ludvig Rosenstam Åhmans podd här.