Tillväxten i den globala ekonomin
Veckan före påsk bjöd på små kursrörelser, och ett globalt index stängde på -0,4 procent. Stockholmsbörsen gick svagare med en nedgång på cirka 1,5 procent.
Förra veckan släppte inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i mars. Det visade att tillväxten i både den amerikanska och europeiska industrin var fortsatt negativ under månaden, och tillväxten var dessutom svagare än förväntat. Även i Kina föll industri-PMI tillbaka till en nivå som signalerade att tillväxten var oförändrad från månaden innan. Det var en oväntat svag siffra mot bakgrund av att ekonomin nyligen öppnat upp efter pandemin. En viktig förklaring är dock att kugghjulen i den kinesiska industrin fortsatte att snurra även under fjolårets nedstängningar, vilket innebär att återhämtningen inte blir särskilt stark. Kinas tjänstesektor uppvisade däremot den högsta tillväxttakten sedan mars 2020 tack vare de slopade restriktionerna. Även i USA och Europa är tillväxten i tjänstesektorn fortsatt positiv, men tyvärr brukar det snarare vara industri-PMI som är ledande för konjunktur och börs.
Förra veckans viktigaste siffra fick vi när börserna var stängda i fredags, och det var den amerikanska jobbrapporten för mars. Arbetslösheten är fortfarande mycket låg och det skapades 236 000 nya jobb under månaden. Detta är dock trots allt färre än under de föregående månaderna. Lönerna ökade med 4,2 procent i årstakt och 0,3 procent i månadstakt, vilket var en minskning från i februari. På det stora hela får rapporten ses som ett litet steg i rätt riktning för den amerikanska centralbanken, vars mål är att kyla av arbetsmarknaden och på så sätt dämpa inflationen. I veckans podd pratar vi bland annat om USA, och om hur amerikanska och svenska aktier kompletterar varandra väl i portföljen.
Bankkrisen är över?
Det har nu gått några veckor sedan den så kallade bankkrisen, och inga fler problembanker har lyckligtvis dykt upp. Marknadens fokus har därför riktats tillbaka mot inflation och räntor. I ett positivt scenario fortsätter vi få se konjunkturdata utvecklas helt okej, det vill säga lite svagare men utan att signalera att vi står inför en recession, samtidigt som inflationen sjunker. Det skulle ge mer stöd åt börserna. Desto tuffare kan det bli om vi i stället får se makrodata försvagas mer än väntat samtidigt som inflationen biter sig fast. Centralbankerna har redan kommunicerat vad som är viktigast, och det står helt klart att långvarig, hög inflation bedöms vara skadligare för ekonomin än en lågkonjunktur. Inflationen blir därför den viktigaste pusselbiten framöver eftersom den styr hur centralbankerna agerar, och därmed hur stor risken är för att vi går in i en global recession.
Vi väntar oss för närvarande att tillväxten i den globala ekonomin blir låg under 2023, men inte att vi går in i en lågkonjunktur. Det bör dock betonas att osäkerheten är ovanligt hög. Mot bakgrund av detta behåller vi en neutral vikt i aktier med fokus på kvalitet, det vill säga hög lönsamhet och vinsttillväxt, samt starka balansräkningar.
På veckans agenda
I USA börjar rapportsäsongen redan den här veckan med resultat från bland annat Citigroup, Wells Fargo och JP Morgan. I årstakt väntas vinsterna i de amerikanska storbolagen falla med 6,8 procent. Det blir i så fall det största vinsttappet sedan början av pandemin. Här kan du läsa mer om förväntningarna inför rapportsäsongen.
Vi får en hel del spännande data från USA den här veckan, bland annat inflation på onsdag samt detaljhandelsstatistik och konsumentsentiment på fredag. Den viktigaste pusselbiten inför Feds räntebesked blir inflationssiffran. Precis som i Europa väntas den energirelaterade inflationen i USA fortsätta att falla, och estimaten pekar på att inflationen sjönk från 6 procent i februari till 5,2 procent i mars. Samtidigt väntas kärninflationen ha ökat med en tiondel till 5,6 procent. Avviker inflationen från marknadens förväntningar finns en risk för kursreaktioner, både uppåt och nedåt. På onsdag släpps även det penningpolitiska protokollet från Feds senaste möte, som hölls precis när krisen i de amerikanska bankerna var som mest akut. Sedan dess har dock oron lugnat ner sig vilket talar för att Powell och hans kollegor kommer att lägga mer vikt vid hur inflationen och arbetsmarknaden utvecklas vid nästa räntebesked den 3 maj. Marknaden prisar återigen in en räntehöjning på 0,25 procent, vilket är i linje med vår prognos.
I Europa släpps detaljhandelssiffror idag, tisdag. I Sverige släpps inflationssiffror för mars på fredag som väntas visa att inflationen föll från 12 procent i februari till 11,1 procent i mars. Nästa räntebesked från Riksbanken kommer onsdagen den 26 april och baserat på hur hög inflationen i Sverige är för närvarande, så väntar vi oss en höjning på 0,75 procent.