Tillväxt och inflation sjunker
Kursrörelserna på aktiemarknaden var relativt små förra veckan och ett globalt index stängde i stort sett oförändrat jämfört med föregående vecka. Räntorna sjönk något och oljepriset fortsatte nedåt till följd av förväntningar om lägre global efterfrågan, trots OPECs löften om att minska produktionen för att stötta oljepriset. Ur inflationssynpunkt är fortsatt sjunkande energipriser en god nyhet, men som konjunkturindikator är prisnedgången lite mer oroande.
Förra veckan fick vi data från USA som visade att inflationen tog ännu ett litet kliv nedåt. Siffrorna kom in i stort sett i linje med förväntningarna, men under ytan fanns vissa positiva tecken. De senaste sex månaderna är det framför allt den höga tjänsteinflationen som oroat den amerikanska centralbanken, men den visar nu tydliga tecken på att avta. Även producentpriserna i USA fortsatte nedåt under april och sjönk till och med något mer än analytikerna räknat med. Sammantaget talar det för att Feds senaste räntehöjning faktiskt blir den sista för den här gången. Historiskt har börsen ofta stigit efter Feds sista räntehöjning och i genomsnitt har amerikanska S&P 500 stått drygt 12 procent högre ett år senare.
Svensk inflationssiffra
Idag (måndag) fick vi även svenska inflationssiffror som visade att pristrycket i Sverige avtar, även om det sker från höga nivåer. Både inklusive och exklusive räntor och energi var inflationen lägre än förväntat. På marginalen minskar det pressen på Riksbanken en aning, men man ska inte dra för stora växlar på prisutvecklingen under en enskild månad. Nästa räntebesked kommer i slutet av juni och innan dess hinner vi få ytterligare en inflationssiffra som Riksbanken ska väga in i sitt beslut. Vi behåller för närvarande vår prognos om att styrräntan kommer att höjas med 0,25 procent i både juni och september.
Inflationen fortsätter alltså att sjunka, men det ser tillväxten i både USA och Europa också ut att göra. Förra veckan fick vi bland annat svaga siffror över industriproduktionen i Tyskland, och i USA ökade antalet nyanmälda arbetslösa mer än förväntat samtidigt som konsumentförtroendet försvagades. Vårt huvudscenario är att vi står inför en mjuklandning i den globala ekonomin senare i år, och vi behåller därför en neutral vikt i aktier. Ju snabbare inflationen fortsätter nedåt, desto mer positivt är det för risktillgångar generellt. Ser nedgången däremot ut att avstanna vilket kan trigga nya hökaktiga tongångar från centralbankerna, så kan det skapa ny marknadsoro.
I närtid finns ett par andra faktorer som kan skapa volatilitet på marknaden. Den första är det amerikanska skuldtaket och frågan är när USA slår i det. Finansminister Janet Yellen har varnat för att det kan ske så snart som den 1 juni, men sannolikt dröjer det i praktiken längre än så. Förhandlingar pågår för närvarande mellan demokrater och republikaner och förhoppningsvis är inte politikerna villiga att låta det gå så långt att den amerikanska staten tvingas ställa in sina betalningar. Men ju längre en överenskommelse dröjer, desto större kan kursrörelserna på marknaden bli. En annan risk är att fler amerikanska banker får finansiella problem, och i det här fallet är frånvaron av nyheter en positiv sak. Ju mer dramatiskt nyhetsflödet kring en bank blir, desto större är risken att den faktiskt får problem.
På agendan
För svensk del har vi redan fått veckans viktigaste siffra, nämligen inflationsdata för april. I Europa släpps Zew-index på tisdag samt den definitiva inflationssiffran för euroområdet i april på onsdag. Från Kina kommer statistik över industriproduktion och detaljhandel tidigt på tisdag morgon. Siffrorna blir viktiga då de ger insyn i hur det står till med återhämtningen efter pandemin. I USA talar en rad Fed-ledamöter under veckan och viktigast blir Jerome Powell på fredag. Vi får även detaljhandelsstatistik från USA under tisdagseftermiddagen.