Förra veckan steg ett globalt index 0,9 procent lett av USA och Europa. De största börslyften kom på fredagen efter uttalanden från USA och Iran om att ett fredsavtal var nära. Mest steg börserna i Europa tack vare minskad risk för inflation och räntehöjningar från den hökaktiga ECB.
Under helgen har USA och Iran till slut enats om ett fredsavtal som ska undertecknas nu på fredag. Viktigast ur ett marknadsperspektiv är att detta innebär att Hormuzsundet öppnas igen, och det fått oljepriset att falla till strax över 80 dollar per fat under måndagsmorgonen. Det är inte särskilt mycket högre än de 70 dollar oljan handlades på innan kriget bröt ut.
Fredsavtalet krattar manegen för en bra börssommar
Lägre oljepriser har fått räntorna att falla tillbaka och börserna i Asien att rusa under måndagsmorgonen. Även i Europa stiger börserna 1-2 procent, men det är inget stort lättnadsrally eftersom marknaden redan hade prisat in att ett fredsavtal var nära. Nu gäller det bara att inget oväntat inträffar som gör att avtalet inte skrivs under som planerat på fredag.
Lägre energipriser är positivt eftersom det dämpar inflationen, sänker inflationsförväntningarna och reducerar risken för andrahandseffekter på varu- och tjänstepriser. Sannolikheten för räntehöjningar har därmed minskat förutsatt att fredsavtalet håller. Solid vinsttillväxt och konjunktur samt minskad risk för inflation och räntehöjningar är gynnsamt för aktier generellt, och vi behåller därmed en positiv syn på globala aktier inför sommaren.
Avtalet är mest gynnsamt för Europa på kort sikt
Europeiska aktier och obligationer har mest att vinna på fredsavtalet eftersom lägre räntor innebär högre obligationspriser. På aktiemarknaden finns också catch up-potential, för medan amerikanska storbolagsindex stigit 8 procent sedan kriget bröt ut så står europeiska index på exakt samma nivå som i slutet av februari. Att börserna i Europa har gått i sidled beror på en kombination av höga energipriser, svag makrodata och hökaktiga toner från centralbanken, ECB. Marknaden räknade så sent som i förra veckan med upp till tre räntehöjningar i Europa i år, men så många lär det inte bli nu.
På kort sikt finns utrymme för europeiska räntor att falla och börserna att stiga, men på lite längre sikt ser vi fortfarande mer potential i USA eftersom ekonomin är starkare och vinsttillväxten betydligt högre.
Vill Kevin Warsh sänka räntan nu?
Veckans största makrohändelse är onsdagens räntebesked från Fed, och det blir det första mötet med Kevin Warsh som ny ordförande. Själva räntebeskedet väntas bli odramatiskt och styrräntan kommer att lämnas oförändrad. Fokus ligger på förväntningarna. Warsh har varit en förespråkare för att räntan ska sänkas, något som hade blivit svårt om kriget inte tagit slut och inflationen fortsatt uppåt.
Nu blir den stora frågan om Warsh kommer att spela ner oron för räntehöjningar, och i ljuset av fredsavtalet kanske till och med öppna dörren för räntesänkningar längre fram. Det skulle i så fall vara en positiv injektion för sentiment och riskaptit. Vi får även detaljhandelssiffror från USA på onsdag.
Riksbanken lämnar räntebesked
Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid mötet på onsdag, och även för svensk del ligger fokus ligger på signalerna framåt. Vi räknar med en något högre räntebana trots att energipriserna fallit tillbaka, drivet av starkare makrodata och tilltagande inflationstryck, särskilt från tjänstesektorn.
- På tisdag släpps ZEW-index i Tyskland, som mäter det ekonomiska sentimentet i landet.
- I Sverige släpps en ny konjunkturprognos från KI på onsdag morgon.
- Både Riksbanken och Federal Reserve lämnar räntebesked på onsdag