Det fortsätter att komma signaler om stramare penningpolitik i västvärlden. Trots det stängde börserna äntligen högre under förra veckan, för första gången under 2022.
Under årets femte vecka stängde äntligen börserna på plus i både tillväxtmarknader, USA och Europa, och ett globalt aktieindex steg med drygt 1,5 procent. Kina och Japan utvecklades starkast följt av USA. Svenska och europeiska aktier var i stort sett oförändrade. Fredagen avslutades starkt för amerikansk del och tekniktunga Nasdaq-index steg 1,6 procent.
Långräntorna fortsatte samtidigt att stiga och den amerikanska 10-årsräntan klättrade över 1,9 procent i slutet av veckan. Bakgrunden var hökaktiga räntebesked från fler centralbanker, samt en stark jobbrapport i USA under fredagseftermiddagen (mer nedan). I Storbritannien var Bank of England en hårsmån från att höja räntan 0,50 procent istället för 0,25 (en röst till hade behövts), och under presskonferensen med Christine Lagarde efter ECBs räntebesked i torsdags visade det sig att även de är mer oroade över inflationen än förväntat. Vi väntar oss nu att ECB kommer att höja depositräntan med 0,25 procent redan i december.
Den amerikanska jobbrapporten som släpptes i fredags var den främsta anledningen till ränteuppgången på marknaden. Förutom att nästan tre gånger så många jobb som förväntat skapades i USA under januari, så reviderades siffrorna för de två föregående månaderna upp kraftigt. Lönerna ökade dessutom med 5,3 procent i årstakt i januari vilket var mer än väntat. Skiftet från varu- till tjänstekonsumtion och minskad press på globala leveranskedjor väntas visserligen bidra till ett minskat inflationstryck i år, men löneökningarna får rakt motsatt effekt och innebär ännu en anledning för Fed att strama åt.
Rapportsäsongen fortsätter och i USA där drygt hälften av alla bolag rapporterat ligger vinsttillväxten i årstakt på drygt 29 procent för Q4. För helåret 2021 ser därmed vinstökningarna ut att summera till cirka 45 procent för S&P 500-bolagen. Världens börser steg kraftigt under fjolåret, men i och med att vinsterna ökade ännu mer så sjönk faktiskt värderingarna. Vinsttillväxten är en stark drivkraft för börsen över tid och i år väntas vinstökningarna globalt bli runt 7 procent – något mer i USA, och något mindre i Europa. Den normala utvecklingen för estimaten är att de gradvis sänks under året, vilket vi väntar oss blir fallet under 2022. Låga ensiffriga vinstökningar innebär att vi ser en betydligt mindre uppsida för globala aktier i år än under fjolåret, och vi behåller en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer för tillfället.
På agendan: Högre inflation i USA och räntebesked från Riksbanken
Makroagendan den här veckan är ganska tunn, men i USA får vi en väldigt viktig datapunkt när inflationssiffran för januari publiceras på torsdag. Inflationen väntas ha ökat till 7,3 procent i årstakt, upp från 7 procent i december. Även kärninflationen exklusive bränsle- och matpriser väntas stiga från 5,5 till 5,9 procent. Prissättningen på räntemarknaden indikerar redan en ökad sannolikhet för att Fed kan komma att höja räntan med hela 0,5 procentenheter i mars, och om inflationen kommer in ännu högre än väntat kan den sannolikheten öka ytterligare. Osäkerheten kring hur snabbt Fed kommer att strama åt kan fortsätta orsaka kursrörelser på aktie- och räntemarknaden.
På fredag får vi även siffror över konsumentsentiment i USA.
Vi får ett räntebesked från Riksbanken på torsdag. En viktig skillnad gentemot hur det ser ut i euroområdet är att kärninflationen är lägre i Sverige. Det gör att Riksbanken inte har samma brådska att börja signalera en åtstramning. Vi väntar oss därför att Riksbanken lämnar räntebanan oförändrad, eller möjligen gör en mindre uppjustering långt ut på kurvan.
Vi följer också rapportsäsongen med intresse då enskilda bolag uppenbarligen kan överraska kraftigt, som till exempel Facebook under veckan som gick. I Kina är nyårsfirandet över och börserna lyfte under måndagen på förhoppningar om ökade stimulanser för att lyfta den svaga tillväxten i ekonomin. Det återstår att se om det ökade resandet under nyårsfirandet även har lett till ökad smittspridning, och vilka åtgärder regeringen i så fall sätter in.