Ny vecka, nya börsuppgångar. Förra veckan steg ett globalt index med 0,8 procent med amerikanska aktier i toppen. Amerikanska storbolagsindex S&P 500 steg 1 procent, medan Stockholmsbörsens breda index stängde veckan 1,4 procent högre.
Stockholmsbörsen har fortfarande gått svagare än ett globalt index sedan årsskiftet, men den senaste tiden har en del av tappet hämtats igen då ökad riskaptit har gynnat den svenska aktiemarknaden. Förra veckan gav även Riksbankens besked om oförändrad styrräntan bränsle åt Stockholmsbörsen. Även om räntebanan innehöll en viss sannolikhet för en höjning i februari i stället, så talar det mesta för att räntan nu har nått toppen. Vi väntar oss att den första räntesänkningen kommer i början av sommaren, och då kommer även de rörliga boräntorna att följa med ner.
Förra veckans höjdpunkt på makrofronten var preliminära inköpschefsindex för november. I Europa stärktes tillväxten något mer än förväntat i både industrin och tjänstesektorn, dock från mycket låga nivåer. I USA ligger index kring 50-strecket vilket signalerar att tillväxten varit stabil i november. Vi behåller en övervikt i amerikanska aktier då USAs ekonomi är relativt stark jämfört med omvärlden. Storbolag bör utgöra majoriteten av exponeringen, men vi har även en positiv syn på amerikanska småbolag som inte hängt med i årets börsuppgång. Minskad osäkerhet kring ränteutvecklingen och fortsatt goda utsikter för en mjuklandning i ekonomin bör kunna lyfta småbolagen på börsen mer än storbolagen. Det är dock viktigt att välja lönsamma småbolag med starka balansräkningar som inte riskerar att få problem till följd av höga räntenivåer, exempelvis genom att investera i en småbolagsfond med kvalitetsfokus.
Sälja globalfonder om kronan stärks?
Den senaste tiden har den svenska kronan stärkts mot dollarn vilket har raderat ut en del av årets positiva avkastning på globalfonder för svenska sparare. Om kronan fortsätter att stärkas framöver så är det negativt för avkastningen, vilket lyfts fram som ett argument för att sälja av globalfonder i portföljen och i stället köpa mer Sverigefonder. Om man överväger det bör man först ta några saker i beaktande.
Den första är att många svenska sparare redan har en väldigt hög andel svenska aktier. En stor del av fondsparandet är placerat i Sverigefonder, och många direktäger dessutom aktier i svenska bolag. Många har så mycket som 50–80 procent av sitt totala sparkapital i Sverige, samtidigt som Stockholmsbörsen utgör mindre än 1 procent av ett globalt index. Det är därför klokt att börja med att ta en titt på hur hela portföljen ser ut innan man eventuellt gör några förändringar.
En annan faktor att ta i beaktande är att den svenska börsen består av en hög andel banker och verkstadsbolag, vilket gör att den är väldigt cyklisk. Ett globalt index innehåller i stället en större andel tillväxtbolag och defensiva bolag och ger därmed en bättre riskspridning. Genom att spara i globalfonder har svenska folket fått del av den fantastiska avkastning som de amerikanska teknikbolagen har levererat det senaste decenniet. Vi har också fått en högre andel hälsovård och dagligvaror, vilket dämpat svängningarna under perioder då börsen gått ner.
Slutligen är valutor ett av de svåraste tillgångsslagen att göra prognoser för eftersom växelkurser påverkas av allt från relativa räntor i olika länder, till konjunktur och risksentiment på marknaden. Att sälja av sina globalfonder, som i värsta fall redan utgör en relativt liten andel av portföljen, baserat på risken för en starkare krona är därför inte att rekommendera.
På agendan
Hur inflationen utvecklas är fortfarande något som har potential att både lyfta och sänka börsen, och den här veckan får vi ny prisstatistik från både USA och Europa. I USA publiceras PCE-inflation på torsdag, och samma dag får vi en preliminär inflationssiffra för euroområdet i november. Båda siffrorna väntas visa att inflationen fortsätter att sjunka.
I slutet av veckan släpps även inköpschefsindex i Kina samt ISM-index i USA.