Med hjälp av nya lagar har EU bestämt att unionen ska bli klimatneutral senast 2050. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag på HUR det ska gå till. Nu pågår intensiva diskussioner inom och mellan medlemsländerna. Fokus är att sätta skarpa gränser för att reducera unionens sammanlagda utsläpp av koldioxid.
De tre viktigaste delarna i EU’s klimatpaket som just nu diskuteras är:
- Halvering av antalet utsläppsrätter. Redan tidigare har EU-länderna enats om att kontinuerligt reducera antalet utsläppsrätter för att på marknadsmässiga grunder göra det allt för dyrt att syssla med ”smutsig produktion”. Under 2021 nästan fördubblades priset på utsläppsrätter, det visar att systemet funkar. Det som är nytt är att EU vill öka utfasningstakten för att göra det ännu dyrare att släppa ut koldioxid. Det som också är nytt är att utsläppsrätterna ska tas bort helt senast 2040.
- Fler sektorer ska omfattas av ett nytt system för utsläppshandel. Transporter och uppvärmning är två sektorer som föreslås ingå i det nya systemet. Alla utsläppsrätter i detta system ska också tas bort 2044.
- Fossilfria transporter. Kommissionen föreslår att mängden koldioxid som släpps ut per kilometer reduceras kraftigt för att bli noll redan 2035. Efter det så är det stopp för försäljning av fossildrivna bilar inom unionen. Vi har en enorm utmanjming i att bygga upp ny infrastruktur för att möta ökad efterfågan till dess.
Ovan förslagna system omfattar utsläpp på ofantliga 26 miljarder ton koldioxid innan de helt upphör.
Vad innebär detta för företag och organisationer?
Rent konkret innebär det att alla företag som omfattas av ovan nämnda utsläppssystem (ex stålproducenter, flygbolag, biltillverkare mfl) måste ställa om hela sin verksamhet för att bli klimatneutrala senast 2050. Noll koldioxidutsläpp om 28 år alltså.
Svenska basindustrier har redan börjat ställa om. Svenskt stål ska produceras fossilfritt för att kunna möta ökad efterfrågan. Northvolt bygger batterier till framtidens elbilar. Utmaningarna ser olika ut för olika företag och olika branscher. Det som är gemensamt är att omställningen kräver finansiering. Investerare letar efter gröna tillgångar och bankerna står redo att finansiera omställningen.