När Roger Federer i år vann Wimbledon för åttonde gången hade materialen i tennisbollarna från Slazenger rest cirka 80 000 kilometer genom 11 länder och 4 kontinenter, innan Roger Federer kunde skicka iväg sina hårda vinnarslag över nätet i London.
Ullen i de ludna bollarna kom från Nya Zeeland och gummit från Malaysia medan andra material kom från länder som USA, Kina, Grekland och Storbritannien, och slutproduktionen av bollarna skedde på Bataanhalvön på Filippinerna.
Tidigare tillverkades bollarna på den lokala fabriken i Barnsley, men idag fraktas de över halva jordklotet bara för att det är billigare. Det här är världshandeln i ett nötskal, och efter år av utmaningar är den på väg uppåt igen.
Bakslag och snigelfart
Finanskrisen 2008 och 2009 innebar ett massivt bakslag för världshandeln, och sedan dess har handeln haft svårt att nå sin forna styrka. Om volymen i världshandeln i genomsnitt ökade med 7 procent per år mellan 1992 och 2007 så låg siffran på blyga 2,3 procent för perioden 2011 till 2016, vilket är lägre än den globala ekonomiska tillväxten under samma period.
Skeptikerna talade om att globaliseringen hade nått sin topp, något som fick ytterligare syre av britternas Brext-omröstning och valet av Donald Trump som president förra året. Den nye amerikanska presidenten talade i stora ord om potentiella handelsrestriktioner för att skydda de amerikanska företagen mot en orättvis konkurrens från länder som Mexico och Kina, och på sin fjärde dag som president drog Donald Trump ut USA ur TPP-handelsavtalet mellan 12 länder runt Stilla havet. Det verkade som att de brittiska och amerikanska ekonomierna blev allt mer protektionistiska.
Handeln trotsar Brexit och Trump Trots Brexit och Donald Trump har kraften i världshandeln visat sig vara seglivad. De senaste siffrorna från CBP World Trade Monitor visar att volymen i den globala handeln ökade med 5,9 procent mellan maj 2016 och maj 2017, den högsta 12-månadersökningen sedan 2011. Siffrorna kan skifta från månad till månad, men trenden under 2017 pekar helt klart uppåt.
Dagens globala ekonomiska uppsving har gett nytt liv åt globaliseringen, som dessutom har fått en skjuts av årets markanta dollarförsvagning. En avsevärd andel av världshandeln sker i dollar, och därmed kan en billigare dollar ge extra skjuts åt den gränsöverskridande handeln.
Fortsätter utan USA Utvecklingen har även visat att andra länder inte nödvändigtvis låter sig bromsas av att USA ställer sig utanför. I Stillahavsregionen arbetar övriga länder som är kvar i TPP-avtalet vidare mot ett slutligt handelsavtal utan USA, och på våra breddgrader gick EU tidigare i år in i ett stort frihandelsavtal om lantbruksvaror och bilar med Japan. Från World Trade Organizations håll låter det som att de trots mycket prat om handelsrestriktioner inte har registrerat någon väsentlig ökning av handelsrestriktionerna inom världsekonomin i år.
Samtidigt är de stora företagen både kreativa och opportunistiska, och framtidens vinnare kommer fortsätta vara de som utnyttjar globaliseringens möjligheter till att stärka sin konkurrensförmåga, och nå ut på världsmarknaden.
Positiv syn på aktier Ur ett investerarperspektiv är tillväxten i världshandeln positiv. Den bekräftar den globala ekonomiska uppgångsfas som vi befinner oss i just nu, och som ger företagen en extra skjuts. Finansmarknaderna drar fördel av en panekonomisk tillväxt och låg inflation, och vi förväntar oss att den positiva ekonomiska utvecklingen kommer hålla i sig under de kommande kvartalen. Därför har vi just nu en moderat övervikt i aktier och en motsvarande undervikt i obligationer.