Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Stark jobbsiffra satte åter krokben för börsen

10 okt 2022

Förra veckan bjöd återigen på stora kursrörelser både uppåt och nedåt. Börserna steg kraftigt under de första handelsdagarna på förhoppningar om att räntehöjningscykeln börjar närma sig slutet, men sedan vände marknaden brant ner i slutet av veckan när en stark jobbsiffra från amerikanskt håll omintetgjorde hoppet om att Fed ska pausa åtstramningen. Totalt steg ett globalt index knappt 2 procent i lokal valuta under veckan, medan Stockholmsbörsen avslutade oförändrat. Räntorna steg, och oljepriset närmade sig 100 dollar per fat efter att OPEC+ meddelat att produktionen ska minskas kraftigt. Den stora volatiliteten i aktier och räntor speglar osäkerheten kring utvecklingen framåt, och är typisk för en så kallad björnmarknad. Vi väntar oss att börsoron kommer att bestå med tanke på att centralbankernas räntehöjningar väntas leda till att konjunkturen mattas av ytterligare framöver.

Fredagens amerikanska jobbrapport visade återigen hur stark arbetsmarknaden är i USA. Fler nya jobb än väntat skapades samtidigt som arbetskraftsdeltagandet minskade. Det ledde till att arbetslösheten sjönk till 3,5 procent. Siffrorna talar för att Fed kommer att behöva fortsätta höja räntan kraftigt framöver, vilket långsamt väntas kväva tillväxten i ekonomin. Aktiemarknaden blickar som bekant framåt, och faller därför redan nu. För att börsen ska stabiliseras behöver det synas tydliga tecken på att inflationen vänder nedåt, och förmodligen även tecken på att arbetsmarknaden försvagas. Så länge företagen skriker efter anställda och utbudet av arbetskraft är lågt, så kommer lönerna att fortsätta öka vilket innebär att inflationstrycket består. Mot bakgrund av detta väntar vi oss att Fed kommer att höja räntan 75 punkter igen vid mötet i november, vilket är i linje med prissättningen på marknaden.

En stor del av årets börsnedgång har drivits av stigande räntor, vilket i sin tur lett till sjunkande aktievärderingar. Det har bidragit till nedgången för den amerikanska börsen som var högt värderad när vi gick in i 2022. Bolagsvinsterna och vinstprognoserna för år 2023 har däremot inte påverkats negativt i någon större utsträckning ännu, och vi bedömer att marknaden inte fullt ut har prisat in en kommande recession. Blickar vi framåt väntas en konjunkturavmattning vara mer negativt för Europa än för USA, eftersom andelen cykliska bolag är högre. Vi har därför en undervikt i europeiska aktier. När vi kommer i nästa år väntar vi oss att räntorna toppar och gradvis blir lägre, vilket bedöms vara mer gynnsamt för USA. Den amerikanska ekonomin har dessutom förblivit oväntat stark mot bakgrund av den höga inflationen och räntehöjningarna. Det gör att vi ser mer positivt på amerikanska aktier framöver.

Apropå bolagsvinster, så får vi snart lite mer klarhet i hur företagen ser på den nuvarande situationen och efterfrågan. Rapportsäsongen för det tredje kvartalet står för dörren, och i slutet av den här veckan släpps bland annat de första storbanksrapporterna i USA. Ett fåtal amerikanska bolag har dock redan rapporterat, och flera pekar på att den starka dollarn utgör en motvind. 40 procent av intäkterna för amerikanska företag kommer från utlandet och när dollarn är stark påverkas konkurrenskraft och lönsamhet negativt. Vinsttillväxten under tredje kvartalet för S&P 500-bolagen väntas bli cirka 2,5 procent. Nästa år väntas vinsterna växa med 8 procent, men vi väntar oss att den siffran kommer att revideras ner framöver. Vinsterna i Europa lär dock påverkas ännu mer negativt av höga energikostnader och svagare global konjunktur. Då vi väntar oss att börsen kan förbli skakig och att botten ännu inte är nådd, behåller vi en undervikt i aktier.

På veckans agenda

På onsdag släpps protokollet från Feds senaste penningpolitiska möte där vi kan få mer klarhet i hur diskussionerna gick. Lika intressant blir den amerikanska inflationssiffran som vi får på torsdag, och som väntas visa att inflationen sjönk med ett par tiondelar under september. Kärninflationen väntas dock ha ökat från 6,3 till 6,5 procent. Kommer siffran in oväntat högt eller lågt kan det påverka börserna. Även för svensk del får vi inflationssiffror att sätta tänderna i, i form av inflationsförväntningar från Prospera på onsdag samt utfallet för september på torsdag. Slutligen får vi även detaljhandelssiffror i USA på fredag.

På tisdag släpper IMF en ny konjunkturprognos. Ett antal centralbankschefer talar också under veckan, däribland ECBs Lagarde på onsdag. 

Läs förra veckans veckobrev här.

Läs mer om Danske Banks bolån här.