Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Osäkerhet är inget börsen gillar

Stockholmsbörsen hade det tufft veckan som gick, men även globala aktier sjönk. Rädsla för en rysk invasion var drivande, men inflation och räntor bidrar också till osäkerhet och kursrörelser.

Börserna bjöd på nya nedgångar veckan som gick. Ett globalt index tappade drygt 1,6 procent. Tyngst var fallet på Stockholmsbörsen där flera storbolag backade kraftigt på svaga rapporter och/eller negativa bolagsnyheter. Sedan årsskiftet har världsindex (MSCI AC World) tappat 6,6 procent medan Stockholmsbörsens breda index har sjunkit med hela 14,6 procent. Ett 20-tal svenska storbolagsaktier har tappat mer än 30 procent av sitt börsvärde sedan årsskiftet. De stora kursrörelserna visar hur viktigt det är att ha en god riskspridning i sparandet. Börsen är en riskfylld plats även om det inte alltid känns så, och att ha en hög andel svenska aktier, eller rent av bara äga aktier i ett par olika bolag, kan göra att svängningarna i portföljen periodvis blir mycket stora. Det i sin tur kan leda till onödig stress och kostsamma misstag. Att lyckas med ett brett sparande i globala aktiefonder är mycket enklare och mindre riskfyllt än att försöka pricka ett fåtal långsiktiga kursvinnare.

För att återvända till den globala utvecklingen så har spänningarna vid den ryskukrainska gränsen varit en källa till oro den senaste tiden. Trots löften om motsatsen, så har ryska trupper fortsatt att samlas och det rapporteras om att det nu finns uppemot 190 000 ryska soldater vid gränsen. Rapporterna om skottlossningar har också blivit fler, och USA menar att Ryssland försöker provocera fram en situation som ska ge landet ett svepskäl att gå in i Ukraina. Nu på morgonen kommer nyheter om att Putin och Biden gått med på ett nytt möte vilket lyfter börserna, åtminstone under måndagsmorgonen.

Vad händer på börsen vid en rysk invasion?

Den största risken vid ett krig är att ekonomiska sanktioner från väst leder till att Ryssland stoppar gas- och oljeexporten till Europa. Detta vore ett dråpslag för flera europeiska länder, däribland Tyskland som är mycket beroende av rysk gas. Kraftigt stigande energipriser påverkar hushållens ekonomi och köpkraft direkt genom kostnaden för att tanka bilar och värma upp hus. Skulle Ryssland invadera Ukraina så vore det givetvis negativt och börserna skulle sannolikt reagera kraftigt till en början. Samtidigt kan det vara värt att påminna om att geopolitiska händelser historiskt haft en ganska begränsad inverkan på marknaden. I genomsnitt har S&P 500 backat 5,7 procent när något hänt, och oron brukar hålla i sig mindre än tre veckor innan aktiemarknaden åter fokuserar på tillståndet i ekonomin istället. Om tillväxten i ekonomin har varit god, så har börsen fortsatt att stiga. För tillfället är ekonomin och arbetsmarknaderna starka. Det är positivt och värt att komma ihåg under stökiga börsveckor. Jag har skrivit mer om börsutvecklingen vid geopolitiska händelser här.

Ryssland är inte det enda som oroar

Visst har den geopolitiska situationen varit en viktig källa till volatilitet, men att det ryska vapenskramlet sker mot bakgrund av den högsta inflationen på flera decennium, stigande räntor, avtagande tillväxt i ekonomin och bolagsvinsterna samt höga värderingar inom vissa segment på marknaden, är minst lika betydelsefullt. Normaliseringen av tillväxt och penningpolitik innebär en helt annan miljö för aktier och obligationer i år, än under fjolårets ekonomiska boom och enorma stimulanser. Att det leder till ökade kursrörelser och att kapital allokeras om är inte helt oväntat, och ett viktigt skäl till att vi för tillfället har en neutral vikt i aktier.

Det är svårt att säga hur mycket av marknadsoron som beror på rädsla för en rysk invasion, och hur mycket som handlar om stigande räntor och lägre tillväxt. Den bästa strategin för tillfället anser vi är att se över riskspridningen i sparandet en extra gång, och att ha en risk i portföljen som är bekväm både under bra och dåliga börsdagar. Försök också att stå emot impulsen att sälja av i ett långsiktigt sparande när kursrörelserna är kraftiga. Ofta kommer de kraftigaste uppgångarna direkt efter de största nedgångarna och att sälja på botten kan bli dyrt. Investerar du långsiktigt, tänk långsiktigt. Kortsiktigt sparande ska aldrig stå på börsen, oavsett vart den ser ut att vara på väg.

På agendan

Den här veckan släpps preliminära inköpschefsindex för USA och Europa, och då får vi se om minskade restriktioner har gett tillväxten en knuff i rätt riktning. Det blir också intressant att se om trycket på leveranskedjorna minskar. I januari syntes positiva tecken inom den europeiska industrin, såsom ökad aktivitet i fabrikerna, god efterfrågan på arbetskraft samt minskade prisökningar på insatsvaror. Förväntningarna på framtiden stärktes också. I Europa släpps siffrorna för februari idag måndag, och i USA kommer de på tisdag.

På onsdag släpps den slutliga inflationssiffran för januari i euroområdet, och på fredag får vi PCE-inflation i USA. PCE är det inflationsmått som Fed föredrar att använda sig av. För svensk del får vi protokollet från Riksbankens senaste möte, men det känns redan inaktuellt med tanke på den oväntat höga kärninflationen förra veckan. Flera centralbanksledamöter i såväl USA som Europa håller också tal kommande vecka. Givetvis blir den geopolitiska utvecklingen också central.