Den här veckan finns det tre saker som är särskilt intressanta att ha koll på ur ett marknadsperspektiv. Coronaviruset fortsätter att skapa osäkerhet och stora svängningar på världens finansiella marknader. I USA så föll 10 års räntan till den lägsta nivån någonsin och på börsen har kursrörelsen varit stora framför allt neråt men också uppåt. Maria Landeborn är tillbaka i ett nytt avsnitt av Börsveckan.
Coronaviruset har fått världens börser att skaka den senaste tiden. I veckans avsnitt pratar Maria och Ludvig om vad man ska göra när börsen faller kraftigt, och kanske ännu viktigare, vad man INTE ska göra.
Vad som skulle bli ett avslappnande sportlov för många svenskar inleddes med branta fall på världens börser.
Att sprida risken i sparandet genom diversifiering är viktigt. Det gör sparandet mer stabilt och ökar chansen att du får en god avkastning över tid. Kanske gör det också att du sover lite bättre på natten, särskilt i perioder när det är stökigt på börsen.
I det här avsnittet pratar Maria och Ludvig om hur olika aktiemarknader skiljer sig åt, och varför det är viktigt att ha en global aktieportfölj.
Corona-viruset fortsätter spridas men det går i lägre takt än tidigare vilket tyder på att de åtgärder som satts in för att begränsa spridningen har fått effekt. I Kina har man vidtagit omfattande åtgärder. Man har både stängt ner fabriker, butiker håller stängt och man har satt storstäder i karantän.
Hur väljer du vilka fonder du ska placera dina pengar i? Ett vanligt sätt är att gå in och titta i topplistan över vilka fonder som gått bäst det senaste året, och sedan satsa på en av dem. Ett annat sätt är att först och främst leta efter fonder med en låg avgift. Båda sätten riskerar att leda dig fel.
Förvärv innebär ofta exponering för stora risker under osäkerhet. Utan en tydlig risk- och valutastrategi kan kostnaderna bli kännbara för företagets finansiella situation när kronan försvagas. Hur identifierar och hanterar du riskerna i din valutaexponering? Experterna ger dig råd.
En av de sakerna som det pratas mest om för tillfället är Coronaviruset som för tillfället sprider sig och har haft en viss effekt på aktiemarknaden. Tittar vi då på Inköpschefsindex som är en framåtblickande indikator som mäter aktiviteten i ekonomin så har vi sett att den har återhämtat sig gradvis under hösten, nu finns risken att det på grund av det här viruset kommer falla tillbaka något igen.
Förra årets stora teman var Brexit, handelskrig och till vilken mån detta skulle påverka den globala ekonomin. Fokus låg även på världens centralbanker. Under 2020 kommer förmodligen både handelskriget och Brexit vara med oss hela året och oroa marknaden. Corona viruset har även satt sina spår, förutom att världens börser har fallit så har även kronan sjunkit rejält under januari månad. Josephine Maxén och Jesper Petersen sammanfattar den senaste utgåvan av Marknadsguiden, där de tar pulsen på marknadsläget, konjunkturen och kronan.
I takt med digitaliseringen har vi gått från traditionella banker med face-to-face möten till att vi genomför våra bankärenden online med hjälp av våra mobiler och datorer. Open Banking är nästa steg i den digitala utvecklingen där vi förväntar oss som kund att kunna koppla på en tredje part lösning.
Den här veckan har rapportsäsongen dragit igång ordentligt. Det är framför allt utdelningarna som överraskat investerarna – inte minst igår när Volvo lämnade en saftig extrautdelning och dessförinnan skogsbolaget Billerud.
I detta avsnitt pratar Maria och Ludvig om diversifiering. Få har missat att aktiemarknaden är en osäker och svårförutsägbar plats. Coronavirus, handelskrig och rädsla för lågkonjunktur är bara några exempel på faktorer som kan få börsen att skaka.
De senaste 15 åren har Stockholmsbörsens storbolagsindex (OMXS30) gett en avkastning på 306 procent. Under samma period har Carnegies småbolagsindex stigit med 756 procent, alltså mer än dubbelt så mycket.
Målet med Riksbankens minusränta är att uppmuntra till konsumtion och investeringar som i sin tur ska öka tillväxt och inflation. Minusräntan borde, åtminstone i teorin, avskräcka från sparande och uppmuntra till spenderande. Det ser inte riktigt ut att fungera.
I Sverige är drygt var fjärde förälder (26 procent) orolig över hur barnen ska ta sig in på bostadsmarknaden. Det visar en undersökning gjord av YouGov på uppdrag av Danske Bank. Sedan 2005 har bostadspriserna stigit med över 130 procent. Prisuppgången är ännu större för bostadsrätter, särskilt i storstäderna. I Stockholm har priset på bostadsrätter i genomsnitt stigit 175 procent sedan 2005.
Det finns en bra anledning till att ränta-på-räntaeffekten kallas för den mäktigaste kraften i universum. Räntor är kanske inte det roligaste att läsa om. Men just den här texten om ränta kan verkligen löna sig att titta igenom. Effekten av ränta på ränta är nämligen en ekonomisk hävstång som får ditt kapital att växa. Men det gäller att spara långsiktigt och låta pengarna arbeta i fred.
Var fjärde svensk som sparar placerar hela sitt sparkapital på ett sparkonto. Men med de låga räntorna vi har innebär det att pengarna förlorar i värde. Om du har pengar över så är bankkontot inte nödvändigtvis den bästa platsen att ha dem på. Så var ska du spara dina pengar då?
Den som haft mod att placera sina pengar på börsen trots att orosmolnen hopat sig har fått mångfalt betalt. För att få pengar att växa är det ett måste att våga ta risk och sparkontot är ett sällsynt dåligt val för långsiktigt sparande.
Om du vill ha en miljon på banken när du är sextio år, när ska du börja spara då? Så tidigt som det bara går är det enkla svaret. Då räcker det till och med att spara mindre belopp för att du ska kunna vara miljonär trettio-fyrtio år senare. Kom igång och spara redan idag med sparroboten June.