Helgens mest uppmärksammade nyhet är den svenska regeringens besked om en likviditetsgaranti på 250 miljarder kronor till nordiska och baltiska elproducenter med anledning av de skyhöga energipriserna. Flera andra europeiska länder ser nu ut att vara på väg att fatta liknande beslut.
Veckobrev: Jerome Powell höll ett kort tal men tydligt tal vid mötet i Jackson Hole i fredags. Inflationen är oacceptabelt hög, och Fed har inga planer på att pausa åtstramningen ännu. Att dämpa inflationen är för närvarande viktigare än att ekonomin förblir stark, och risken finns att stramare penningpolitik kommer att bli smärtsam för företag […]
Höjda räntor, hög inflation och stigande priser skapar oro på börsen, vilket kommer kännas även i höst. Under sommaren hämtade börsen in en del av sommarens tapp, men blickar vi framåt ser vi fortsatta tendenser till turbulens och urholkade plånböcker för hushållen. Gaskrisen riskerar dessutom att slå hårt mot svenska och europeiska företag. Men allt […]
När inflationen ligger skyhögt över Riksbankens mål kan man fråga sig om inte Riksbanken borde lägga sina valutaköp på is. Med ena spaken höjer nu Riksbanken räntan, medvetna om att kronkursen är en kanal genom vilken inflationen ska dämpas, med andra spaken köper de valuta. Ett köpstopp skulle troligen stärka kronan, menar Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin.
Veckans podd besvarar bland annat frågan om hur man bäst utnyttjar en börsras. Vi pratar också om att makrostatistiken fortsätter att peka på en inbromsning i konjunkturen både i Europa och USA.
Efter fyra veckor med positivt sentiment och stigande börskurser vände trenden förra veckan. Börserna sjönk på bred front med USA och Kina i botten. Även Stockholmsbörsen backade närmare 2 procent. Kronförsvagningen har varit en kraftfull stötdämpare för en svensk investerare med en global aktieportfölj. Medan ett världsindex gett en avkastning -13 procent sedan årsskiftet i dollar, så är avkastningen i svenska kronor +2 procent.
Vi står inför ett spännande andra halvår med centralbanker som sitter fast i rävsaxen.
Sommaren har bjudit på ett lättnadsrally på världens börser efter vårens turbulens, och i veckans podd summerar vi utvecklingen på aktie- och räntemarknaden.
Börserna fortsatte att stiga förra veckan när den amerikanska inflationssiffran för juli kom in lägre än förväntat. Sedan årsskiftet har världsindex backat 8,8 procent i lokal valuta, men i svenska kronor är utvecklingen nu svagt positiv till följd av att dollarn stärkts mot kronan. Under sommaren har aktiemarknaderna framför allt fått stöd av sjunkande räntor, och tecken på att inflationen nu har toppat åtminstone i USA ger stöd åt räntenedgången.
Veckobrevet är tillbaka efter några veckors semester, och mycket har hänt på både aktie- och räntemarknaden under sommaren. Sedan den 1 juli har Stockholmsbörsen stigit drygt 9 procent. Amerikanska aktier har stigit med strax över 10 procent medan de europeiska börserna lyft knappt 6 procent.
Över hälften av svenskarna oroar sig för sin ekonomi i betydligt större utsträckning än vad man gjorde för ett år sedan. Det visar en ny undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Danske Bank.
Förra veckan steg globala aktier med USA i täten, trots ökad oro för en kommande recession. I sitt vittnesmål inför den amerikanska kongressen sa Fed-chefen Jerome Powell att det finns en risk för att räntehöjningarna kommer att leda till en lågkonjunktur och svagare arbetsmarknad. Det fick råvarupriser och räntor att sjunka, men börserna steg trots att recessionsoro borde ha motsatt effekt.
En minst sagt turbulent vår går mot sitt slut. Börserna över hela världen har sjunkit på grund av rädsla för stramare penningpolitik, högre räntor och lägre tillväxt i världen. Under sommaren finns det tre saker att hålla lite extra koll på.
Börsen har varit turbulent så länge börsen har funnits. Det kommer den fortsätta vara i perioder. Upp- och nedgångar är en del av börsens natur eftersom att girighet och rädsla är en del av människans natur. Så även om aktiemarknaden slutar på plus majoriteten av åren brukar vi få ganska djupa nedgångar varje år.
Veckan som gick bjöd på ny volatilitet, och globala aktier sjönk drygt fem procent. I botten återfanns USA och Sverige, medan Europa och tillväxtmarknader klarade sig bättre. Amerikanska S&P 500 backade 5,8 procent, vilket är den största nedgången under en vecka sedan mars 2020 när coronakrisen bröt ut. Vi förväntar oss att volatiliteten förblir hög i närtid och avstår från att öka risken efter börsfallet. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, med fokus på kvalitetsbolag samt defensiva sektorer.
I den sista podden inför sommaren ger vi dig börskoll i hängmattan. Vi pekar ut tre saker att hålla koll på under semestern som kan styra börsen, nämligen räntehöjningar, rapportsäsongen och ett par utvalda konjunkturindikatorer.
Förra veckan avslutades med branta kursfall på börserna. S&P 500 föll 2,9 procent och europeiska aktier stängde ner 2,7 procent. Riskaptiten försvagades kraftigt efter att amerikanska inflationssiffror för maj kom in på 8,6 procent i årstakt, väsentligt högre än väntat. Även månadstakten var oväntat hög och fortsatt på en nivå som Fed omöjligt kan vara komfortabel med.
Förra veckan gick tillväxtmarknader bättre än utvecklade marknader. Kinesiska aktier steg drygt 6 procent, medan USA backade knappt 1 procent och Europa sjönk 0,5 procent. Stockholmsbörsen var i stort sett oförändrad. Volatiliteten på både aktie- och räntemarknaden är fortfarande förhöjd, men har kommit ner från de högsta topparna i början av maj.
Förra veckan kom en välbehövlig paus från turbulens och börsras då globala aktier steg med 5 procent. De amerikanska börserna har utvecklats svagt i år, men lyfte 6,5 procent förra veckan. Stockholmbörsen steg drygt 3 procent. De sektorer som gått svagast den senaste tiden såg störst kurslyft, det vill säga IT och sällanköpsvaror. Vi har nyligen sänkt sällanköpssektorn till en undervikt då vi vänta oss att den kommer att möta motvind från hög inflation och sjunkande reallöner.
På fredagen stängde börserna i stort sett oförändrade, men intradagsrörelserna var fortsatt stora. Vi noterar också att ett globalt aktieindex nu stängt på minus sju veckor i rad – något som aldrig inträffat tidigare enligt Bloomberg. Även amerikanska teknikindex Nasdaq har backat sju veckor i rad, vilket senast inträffade när It-bubblan sprack 2001.